2012-09-27

SBWF12 Skåningarna kommer

Nu är lämnar skåningarna tryggheten för ett besök till huvudstaden.

Stegräknaren är nollställd, festival T-shirten är på och bra skor till två dagars vandring.

Nu blir det korv med mos innan avfärden. Bra att grunda som man säger!

2012-09-26

Pulled pork, Lagunitas lucky 13 och en Old Viscosity hos Röstlund

Jag har legat hemma med halsflussliknande symptom som 40 graders feber osv. Ja ni fattar jag var sjukt nära att dö! Så när man väl fick prova lite öl igen var man på absoluta toppen.

Röstlund hade bestämt sig för att bjuda mig och sambon Vilse på pulled pork. En favorit sen vi besökte Portsmouth brewing under vår USA resa. Vi hamnade där efter att vi fått dryceksbiljetter av den mycket vänliga personalen på Smuttynose. Dumt att kasta bort gratisöl tänkte vi som inte körde...och den som körde!

Nu var det dags för Röstlund att bjuda på sin och till det hade jag med mig en Lagunitas lucky 13. En altbier som borde para sig fint med maten.
Altbier är en tysk ölstil som man nästan hör på namnet och det dricks mestadels i södra Ruhr området. I Köln dricker man Kölsh och i Düsseldorf dricker man altbier. Det är en av de älsta bryggtraditionerna i världen faktiskt. Därav namnet alt som betyder gammal på svenska.

Detta öl är en amerikansk tappning och mina förväntningar var inte så höga mer än att jag trodde att det skulle smaka lite som en upphottad Diebels. Men herregud så fel jag hade. Detta var ju tok gott! Jag borde ha varit förvarnad då den ligger på hela 8,8 % ABV.
Man möts av en lävker gyllengul färg med ett ganska krämigt skum.

Doftar väldigt friskt. Det slog mig ordentligt, nu är jag med på att det kommer att smaka på ett sätt jag inte tänkt mig. Klara toner av pommerans och skumgodis.

Smaken är som en amerikansk pale ale (APA) men betydligt sötare. Att den skulle vara söt hade jag räknat med, men inte att den skulle vara så fruktig och lekfull. En klart större beska än vad man förväntar sig av en Alt. Den är på steroider och jag gillar denna dopningen.
Vår vän Daniel lägger till att den smakar som sommarbär. Jag kan inte göra mer än att instämma. Det är lite bärigt och gott. Pommeransen är med även i smaken.
Riktigt gott och fint!

Efter den fina ölen tog vi fram en annan gammal klassiker, dock är den relativt färsk och tappad på flaskan på min födelsedag. Lite dumt att vi inte sparade den de dryga 4 månaderna till min 30 årsdag.
Jag pratar om Old Viscosity från Port Brewing. Detta är en amerikan strong ale som skulle sitta perekt till efterrätten som bestod av en äpplekaka och marsansås.
Nej inget blandat idag, bara alla saker var och en för sig!

Old Viscosity är som renaste motorolja. Det nästan skimrar likt en motorolja i lite lila och blått. Grymt läckert.
Stor söt doft av melass, nötter, kaffe, vanilj och Mörk choklad.

Smaken är nästan precis som doften. Ganska komplext utan att bli i närheten av en stout eller porter. Det är sött, och man känner att det är malten som drar det längsta stået. Lite som ett bra barley wine, en tung maltbas och lite humle vid sidan av. Men humlen är väldigt tillbakadragen i detta fallet. Det är smak av kaffe och av mörk choklad.
Tyvärr är det lite spritigt, men det är nog bara för att det har varit lite för kort lagring på den. Minst ett och ett halvt år, men gärna tre eller mer.

Med andra ord. En väldigt bra kväll hos Röstlund. Ölen kanske var god, men pulled porken var fantastisk! Något jag hoppas bli bjuden på igen!

2012-09-25

Mer skånsk lambic, mer hembryggd lambic och mer lambic till laxen

Jaha det fanns ju redan skånsk lambic. Eller iallafall suröl bryggt på brettanomyses. Detta av en hembryggare som verkligen gör min sura dag bättre.
 
När man har haft en riktig skit dag och har ett öl i kylen som heter Suur & Tvaer måste man nästan ta den.
 
Ni undrar kanske men som har bryggt denna öl. Det är prisbelönta Hampus Olofsson, som har priser från såväl SM i hembryggning som Maltes hembryggarfestival.
Dom flesta känner nog till Hampus från Sveriges Bryggradio. Hur som helst, nu vi ska prova öl.
 
Ölet är aprikosfärgat och saknar mer eller mindre skum helt. Inget negativt i en suröl då. Minimala bubblor, nästan så att man får använda lupp för att se dem.
 

Doften är väldigt mild. Den är dessutom grymt svårplacerad. Det kommer en doft från barndomen och mors kök när hon bakade.
En viss doft av torkade aprikoser. Ganska söt doft. Men herregud. Jag kan verkligen inte komma på vad doften är. Lite som deg till kanelsnäckor. Ja det är hemtrevligt!

Det serveras fisk i mitt hem idag. Det finns ett helt gäng som parar fisk med veteöl. Vilken miss, det ska vara porter, stout eller suröl. Surölen mot den salta laxen blir en duell i munnen som inte vill ge vika för den andre parten. Dessutom blir det ett samspel som ger hela upplevelsen mer djup och en ny syn på en gammal dassig maträtt som varmrökt lax med potatismos och stjälkselleri.

Ölets smak undrar ni då så klart om. Den är himmelsk, inte en 10a men det är klart på toppnivå. Det är en riktigt härlig syrlighet, tyvärr lite för lite för mig. Men väl så bra!
Viss sötma i ölet som kommer fram, vilket blir mer påtagligt ju längre upplevelsen lider. Lite för söt kanske. Får även en känsla av vete i ölet.
Det ända jag saknar är lite riktigt funk i ölet.

Den befarade veten bidrar till en större munkänsla. Den är klart godkänd, om inte rent av bra för att vara en lambic.



Vill man se mer av Hampus, Sveriges Bryggradio eller rent av dricka hembrygda öler så ska man göra så här.
Imorgon klockan 19.00 kommer det att talas om Evolution i Bryggradion. Tre olika hembryggare berättar om hur de utvecklat sin bryggning säger hemsidan. Något jag kommer att lyssna på!

Maltes hembryggarfestival går av stapeln den 20 Oktober. Där kommer ni att se min fula nuna, nej inte bara som provsmakare utan även som experimentell bryggare. Mer om det i framtiden...

2012-09-24

20120901 - Ölråd Almyd: Mikkeller Dim Sum Beer, Mikkeller USAlive, Cigar City El Murciélago, Monk's Cafe Russian Imperial Porter

Sist vi hade Ölråd var det jag själv som stod för öl och husrum. Alla kvällens öl förutom den sista inhandlades i Köpenhamn, på/i Ölbutikken. Den sista är från systemets beställningssortiment. Går att beställa bara en flaska av den. Här är våra omdömen.
Sen är väl detta första Ölrådet som vi haft sen Olsson gick och gifte sig också. Så Olsson är numera Resin (som ölen!) när vi snackar omdömen.
Först ölet var visst skapat för att passa fint med kinamat på nån lyxkrog, så jag tänkte att varför inte testa det själv. Så jag fixade till lite hemmagjorda vårrullar med koriander, citrongräs etc för att matcha med ölen för att se om det lyfte eller sänkte ölet.








Mikkeller Dim Sum Beer
Land: Danmark
Alkoholprocent: 5%
Pris: 36 DKK / 33 cl


Resin:
Spännande öl. Många spännande men ganska tillbakahållna smaker. Koriandern hålls i schack och citrongräset sticker fram lagom mycket. Kanske lite tråkig på egen hand, men till maten gör den sig jäkligt bra. Alla kinarestauranger (och kanske indiska?) restauranger borde ha denna på menyn.
Betyg: 7

Balder:
Kul öl, i början tycker man att den är lite trist och att malten är lite malplacerad. Men med maten vi fick till är den klockren, malten är trevligare och bidrar med en riktigt trevlig maltsötma. Ölet i sig har ett litet bett men det är inte så att man trillar av stolen.
Aja, Mikkel vet vad han sysslar med när han har maten att spela mot. Utan mat får den en femma men med maten får man se storheten i ölet. Stort plus till Almryd som gör godare vårrullar än han serverar öl.
Betyg: 6

Röstlund:
Trevligt med öl tänkt för en speciell typ av mat. Ganska påtaglig malt, men med citrongräs som kryper igenom och fräschar upp. God öl som passade väldigt bra till de utmärkta vårrullar som serverade till.
Betyg: 6

Henning:
En lagon maltkropp tillsammans med en lagom häftig smak. Inget överraskande i själva ölet. När vårrullarna kommer in höjs upplevelsen märkbart. Maten lyfter ölet och smakerna från asien går hand i hand med detta försiktiga öl. Själva ölet är det mest lättdruckna Mikkeller-ölet jag druckit. Eloge till Almryd som handgjort goda vårrullar.
Betyg på ölet: 5
Betyg på maten: 8

Almryd:
Ölen i sig är inte något speciellt men god ändå. Men som utlovat så passar den finemang till asiatisk mat. Serverade hemmagjorda vårrullar till med koriander, citrongräs, ingefära och andra asiatiska kryddor och ölet lyfts till att verkligen bli en perfekt dryck till det. Ska man betygssätta ölet för sig eller tillsammans med maten är frågan? Jag väljer att göra det tillsammans med maten för ölet är framtaget för det ändamålet.
Betyg: 8

Medelbetyg: 6.4

Sen gick vi vidare till mer Mikkeller. En "belgare" med lite brettanomyces i.

Mikkeller USALive
Land: Danmark
Alkoholprocent: 8%
Pris: 78 DKK / 75 cl
Så här tyckte vi om den.

Almryd:
Underbar doft, och fina belgiska smaker. Bretten är inte jätteframträdande men man känner det är där. Smaken hänger kvar i munnen väldigt länge. Enda negativa är en lite frän smak som uppenbarar sig i eftersmaken men det är inte så betydande. Detta är i min smak.
Betyg: 8

Balder:
En komplex öl som giver och det tager. En syrlig doft som inte helt passar in till den välhumlade men ändå balanserade ölet. Hur man nu än lyckas balancera ett komplext öl som detta. Framförallt när det är bryggt på brett. Bretten bidrar till en riktigt härlig syrlighet och ändå kommer det fram en väldigt trevlig sötma från malten. Jag gillar verkligen detta öl för dess komplexitet, spretigt men ändå balanserad.
Betyg: 8

Resin:
Som en välhumlade belgisk pale ale där mr Hull (a.k.a. Brett Hull) gör ett fint inspel och skapar en komplexitet som gör detta till ett öl man kan leva med en hel kväll. Lite halvvild men samtidigt söt. Syran är ganska tillbakahållen, på gott och ont. Normalt gillar jag när de ofrivilliga spasmerna i kinderna av syran och surheten, men mildheten i detta är också mysigt.
Betyg: 8

Henning:
Man vet inte helt vad man ska förvänta sig av en crossover öl som denna. Härlig, gräsig doft och smaken är en riktigt trevlig explosion av stickig humle och jäsig bubblighet. Jag älskar den otroliga eftersmaken som bara går och går och går. Skulle kunna tänka mig ännu lite mer Brett. Ett härligt öl som står stadigt i jorden. Detta ölet gör mig glad.
Betyg: 9

Röstlund:
Wild ale, vild av humle. Återhållsam syra, men där humlen sticker ut och först bjuder på en kiwiinfluerad eftersmak som när ölet går mot rumstemperatur släpper ut beskan i en behaglig blom. Det ackompanjeras av en mjuk jordighet som balanserar brygden.
Betyg: 8
Medelbetyg: 8.2

Nästa ut var den öl jag själv var mest nyfiken på.. lagrad i tequilafat, och kryddad med spiskummin och limeskal. Lät lite udda...

Cigar City El Murciélago
Land: USA
Alkoholprocent: 9.5%
Pris: Tror den kostade 139 DKK / 75 cl

Almryd: Alltså.. sjuk öl smakmässigt. Spiskumminen är väldigt påtaglig och jag vet inte vad jag tycker om detta. Lime och tequila-smaker är rätt lena och tillför en hel del. Jag tycker den smakar väldigt likt trätandpetare med mintsmak...Luktar lite så också. Det är gott på nåt konstigt sätt men tror att spiskumminsmaken kunde varit lite mildare. När man har tagit en klunk och väntar lite känns det nästan lite som om man nyss ätit något kryddstarkt. Sjukt jävla udda. Men gott, men samtidigt så långt ifrån tradionell öl att man inte vet vart man ska ta vägen. Liten sötma finns där också, alkoholen känns helt obefintligt trots 9.5%. Roligt, udda, skumt, what the fuck. Lite så känner jag. Högre betyg för att göra nåt så crazy som ändå funkar på så många plan.
Betyg: 7

Resin: Vet inte riktigt hur jag ska beskriva detta.. Det påminner om sojabitar stekta med olivolja och kebabkrydda från Özens Allfrukt. Det är inte på något sätt ett dåligt betyg, men kanske ett betyg som få kan relatera till. Egentligen är det väl spiskumminen som slår igenom.
Betyg: 7

Röstlund: Från början kändes det här som total galenskap. I takt med att tempen stiger i glaset ökar komplexiteten. Tequilafatet och limen skapar ett samspel som balanseras av spiskumminet. Denna öl förvandlas från något konstigt men roligt, till något underbart och komplext.
Betyg: 9

Balder:
Kom till Amlryd, bli bjuden på vårrullar (Dim Sum) och tacos med tequilla! Ja det smakar lite som en vanlig Anders Svensson Taco. Fan vad jag avskyr den människan! Men detta ska inte hanla om en totte som hattar runt och blandar saft. Detta ska handla om ett öl som är som är extremt finurligt samtidigt som är det alkemi som inte blir guld. Vid första anblick(smak) så är det inte något vackert, utan en ett dåligt experiment som smakar spiskummin. Men efter att man låtit det ligga i glaset i några minuter och låter det vara ett öl som man bara kan njuta av. DÅ vänder det och man börjar uppskatta spiskummien och den underbara citrusfruktigheten limen ger. Jag börjar gilla detta extrema öl som är så snnslöst komplext att många andra komplexa öl kan dra dit pepparn växer. Första betygen var en sexa, men jag ändrar mig nu....
Betyg: 8

Henning:
Att beskriva den här ölen är som att bygga lego, det finns många olika klossar att välja mellan. Det är en rolig öl och du hittar bland annat lime, kryddighet och en hint av kokos som troligen kommer från fatlagringen. mycket tanke och galna ideer ligger med säkerhet bakom det här ölet som kan passa på sommar-festen. THIS is a Cool Brew!
Betyg: 8

Medelbetyg: 7.8

Sist ut var en svensk porter. Den vi provade var No 4 (kom vi fram till). Ratebeer listar ölet i några olika varianter men alla är svagare än vad som stod på vår flaska... vilket var ganska massiva 13.5%. Sen måste jag bara säga att priset på 27 spänn och några ören är löjligt så vill ni prova så knalla in på närmsta Systembolag och beställ hem en flaska. Så här tyckte vi om den.

Monks Imperial Porter No 4
Land: Sverige
ALkoholprocent: 13.5%
Pris: 27.90 kr / 25 cl

Almryd: Lite rökig smak, smakar nästan lite cigarr-aktigt. 13,5% men känns nästan lite tunn på nåt konstigt sätt men 27 spänn är ett helt galet pris. Den kunde haft ännu lite mer chokladig smak och större kropp. Kaffetoner som genomsyrar ölet. Helt ok men hade väntat mig lite större smaksensationer från en så potent imperial porter. Fast den är lite elegant på nåt sätt ändå.
Betyg: 7

Resin: Olivolja och kakao. Fina fisken skulle jag säga. Någon borde tipsa alla fyllegubbar om att detta är en öl som får dem fulla för en ganska liten peng. det var ganska stor skillnad mellan de olika flaskorna, men det är väl sånt man får leva med när man dricker svenska småbryggeriers öl.
Betyg: 7

Röstlund: Tätt och mörkt. Lite fruktigt med efterföljande kaffetoner, alkoholen döljs väl i denna huvudstadska imperialporter. Väldigt behaglig.
Betyg: 7

Balder:
Härliga komplexa smaker och framförallt choklad. Doften är av renaste cacao och det påminner sig i smaken. Det är en len och bra. Otroligt att det är på över 13% ABV. Visst den är len, den är bra, men det är inte helt perfekt. Det är vissa kosmetiska missar i ölet. Den är lite för mild och det är lite för lite rost i. Men i övrigt är det ett bra betyg. Bästa ölet jag provat från Monks.
Betyg: 8

Henning:
Kakaosmakande och klistrig coolt mästerverk från Monks som verkligen visar var skåpet ska stå. Värmande, våldsamt och vackert. Jag älskar detta ölet.
Betyg: 9

Medelbetyg: 7.6

Det var allt från min provning. Mer kommer framöver!

2012-09-20

Widmer Brothers -Nelson Imperial IPA

Hopped to perfection står det på flaskan. Flaskan som är sanslöst läcker. Flaskhalsen förminskas bara ju längre upp man kommer, där flaskhalsen börjar sin förminskning är där en loggo i flaskan. Mycket läckert av Widmer Brothers logga W omringat av streck så att W blir som en sol. Men precis ovanför är det ingjutet som ett tak eller en pil. Det för mig upp till toppen.
Men jag är ingen grottman utan jag dricker ut glas. Ahh, lägger in en bild på flaskhalsen längst ner i detta inlägg.

Aja hur som helst. Detta ölet är ett av dem som Per hade med sig från Portland, Oregon. Mer om det kan ni läsa här då jag skrev om en väldigt ovanligt öl från Portland.
Jag har tidigare stött på Widmer brothers, men i Kanada av alla ställen. Då uppskattade jag deras öl väldigt mycket. Men efter att ha pratat lite med mina ölvänner så har Widmer Bros tydligen blivit uppköpta och de har exponerats nått otroligt och det kan ha tummat lite på kvaliteten. Jag hoppas att det jag har fått hem är kanon. Widmer Brothers Nelson Imperial IPA bilr först ut av Widmer ölen Per skickat.

Uppslaget i glaset är det en gulorange halvgrumlig vätska. Supersmå flyktande bubblor mot ett litet vitt skum. Inga skumgardiner att tala om, vilket inte är ett gott tecken för mig.

Doften är väldigt mild. Med tanke på att det är en IIPA är det väldigt lite. Men det känns som att alkoholen bryter igenom lite. Annars är det en mild doft av tropiken.

Smaken är av mango. Riktigt mycket mango. Välidgt trevligt men det är det där med spritigheten. Den skär igenom lite.
Ölet är i övrigt väldigt fylligt men det känns inte som en dubbel IPA, det är lite för lite smak.

Nu när ölet har fått lite mer värme lägger sig spritigheten lite och en trevligare beska börjar komma fram. Fortfarande lite för mild, men klart mysig.

Gott, men lite mer att önska. Första Widmer Brothers jag inte är jätte glad för.
Misstro inte. Det är gott, MEN det är inte en DIPA som Tony Örving hade sagt! Haha jag har galningen aning om vem det är. Han heter nog inte Örving heller.

2012-09-18

Mikkeller Big worse red wine - Big worst congac

Mikkellers fenomenala barley wine Big worse och Big Worst kom i några olika fatlagringar.
Balder och Henning gav sig fan på att testa vilken av dem som bäst. I vår arsenal lägger vi till hembryggaren Arik då vi var på Resins(fd Olsson) svensexa. Vi är nog dom ända som har svensexa efter bröllopet, men det är bara för att bröllopet kom utan vår vetskap.

Denna kvällen kommer med andra ord att bli big, bad, worst!

Vi börjar med Mikkeller Big worse red wine edt.
Direkt ölet slås upp i glaset kommer Ölråds medlemmarna Almryd och Resin springandes. "Vi vill också smaka" två glas till och vi är igång med en ordentlig provning.

Alla reagerar med hur gott det doftar. Vin, russin, maskroser, caramell, melass, mörk sirap och feta ekfatstoner.

En mäktig öl som är väldigt komplex. Söt som socker, väldigt stor smak av rödvin, russin, härlig beska och portvinstoner.
Oerhört torr eftersmak som ändå medför en beska från den varma humlesmaken.

Spriten trycker igenom en aning men den är inte väldigt påtaglig. Väldigt god och kompetent öl som faktiskt gjorts sämre.
Det är dock på milda 12% ABV.

Big worst Congac edt då? Ja den känns ju väldigt spännande. Att lagra öl på confacfat är inte direkt vanligt. Oftast för att det inte riktigt blir bra, men Mikkeller tar en chans och gör det. En maffig barley wine på hela 18.7%.

Doften av Mikkeller Big bad worse congac edt. är verkligen av congac. En sötma som  är väldigt påträngande.
Viss spritighet i doften men en härlig karamellig touch. Viss humle doft som bara ligger på toppen av kakan. Härligt ekdoft, blandat med congacen.

Smaken är enligt Henning extremt spritig. Jag måste säga att jag håller med, det är riktigt spritigt, men jag gillar bettet i ölet, det ger verkligen en sann känsla av congac. Congacen är ganska påtaglig, så även smaken av ek.
Den nästan sötsliskiga doften är inte med i smaken. Det är sött, men inte alls så sött som jag först trodde att det skulle vara. Väldigt stor maltsmak som sig bör i ett barley wine. Även här känner man smakerna av humle som bara en balancerande krydda.

Problemet med detta ölet är att det mer eller mindre saknar kolsyra och det blir snabbt lite väl spritigt. Man blev iallafall väldigt varm efter vårt äventyr som involverar en bastu och en svinkall sjö. Att varmvattnet tog slut och gjorde att man fick duscha kallt hjälper inte heller. Men ölet värmde verkligen upp mig igen.

2012-09-16

Fight of the Pale ales Lagunitas vs Sierra Nevada

Idag kör vi en fight mellan två pale ales. En av ölnördens ofta inkörsportar är pale alen. Framförallt den amerikanska pale alen. Som på senare tid är kallat APA. En av mina första amerikanska pale ales jag verkligen kände för var North Coasts Red Seal. Den kommer inte att finnas med i dagens kamp då jag har ett för stort hjärta till den. Så idag provar jag den "nya" Lagunitas New Dogtown Pale Ale mot den gamle långköraren Sierra Nevada pale Ale.

Det är inte mycket som skiljer dem åt utseendemässigt. Det är två bärnstensliknande drycker med ett litet vitt stickigt skum.
Vi går därför på de viktigaste ölen emellan. Smak och doft. Vi börjar med doft.

Lagunitas:
Riktigt härlig humledoft. Sharonfrukt och annanas är de två citrusfrukterna jag känner mest. Kommer en räjäl doft av blöt halm. Den klassiska Lagunitas husdoften av bränt socker och hårdplast.

Sierra Nevada:
Inte alls lika tuff humledoft. Den är klart där men det är mer av sparris och halm. Ingen sötma alls i doften.



Smaken då, det är här det ofta avgörs.
Sierra Nevada:
Frisk som flödersaft på sommaren! Härliga citrustoner. Väldigt frisk och fin. Halmen är med i smaken. Den är dock mindre nyanserad än vid doften. Väldigt bra balans mellan humle och malt vilket gör den till en mycket kompetent pale Ale.

Under tiden som jag rensar paletten med lite Snyders, världens bästa ölsnack. Kan jag meddela att Sierra Nevadan har 5.6%ABV och Lagunitas har 5.9%ABV. Med andra ord, inga större skillnader.

Lagunitas:
Här har vi en pale Ale med ett större humlebett. Klart mindre balans och det är smaker lite överallt. Stor matsötma som kompletteras av smaken av citrus hittills är det bra. Men sen kommer det en felsmak som man i många fall kan uppskatta. Den är väldigt besk. Ja ja, jag vet att det ska vara beskt men det är ett uns av fel i detta.
Nu är det inget större fel i det, men det fanns ett fel! I nästa andning kommer den där klassiska Lagunitas hussmaken fram. Bränt socker och hårdplast. Jag inser själv hur dumt det låter, men det är så jag känner det i smaken.

Smakmässigt tycker jag att Lagunitas är godare, men Sierra Nevadan är bättre utförd. Men det är smaken som räknas så Lagunitas New Dogtown Pale Ale är vinnaren av denna batalj.
Detta kan så klart förklaras i att New Dogtown pale ale är klart färskare när den kommit in.
En sak som är bra, rent av lysnade med dessa två är priset.
Lagunitas går av för 21 kronor och Sierra Nevadan för 24 spänn

2012-09-13

Halsa en Sink the Bismarck - se det här

Här kommer det ända vettiga sättet att dricka en Brewdog Sink the Bismarck.

För er som undrar var en Sink the Bismarck är, så är det en av världens starkaste öler. Den besitter hela 41% ABV.

Ölet är en välhumlad dubbel IPA och är egentligen en form av deras öl Hardcore IPA. Det känns verkligen i smaken. Det är väldigt snarlikt även om det är starkt som fan. Rekomenderat intag är att dricka det mer som en shot än som en öl själv. Men eftersom jaghar sagt vissa saker så är det väl bara att stå sitt kast.

video
Filmen hittar även på Youtube här: Sink the Bismarck

Jag lovar, jag gör inte om detta igen! Nedan ser ni en bild på ölen omo ni blir sugna på att prova detta!
 

2012-09-12

Inför SBWF 2012 Utställare vi ser fram emot

Igår skrev jag om Elixir wines monter. Hade ett mail i inkorgen nu på morgonen och det kommer att bli mer än jag först väntat mig. I detta inlägg skriver jag lite om de mondtar jag kommmer att besöka i första hand!

Tydligen så håller man på att sätta ihop öllistan som om jag känner Elixir rätt blir väldigt stor.
Men att det kommer lite nya spännande öl råder det inget tvivel om. Xbeeriment kommer att ha med sig lite av sin nya barley wine, Copper snow(PÅ FAT), som jag genast blev riktigt sugen på. Missa inte heller deras lambic A beer called Horse och en gammal favorit Hoppenheimer som återkommer.
Amager har troligen med sig en stor del av sinners serien. Gluttony, Lust osv. Hoppas även ni har sett hur jävla mycket Det Lille bryggeri har med sig? Galet många öl!

Dessa bryggare kommer:
Amager brygghus, Första helgen
Bryggeriet Djävlebrygg, Båda helgerna
Hornbeer, Första helgen
Lervig Aktiebryggeri, Båda helgerna
South Plains Brewing Co., Första helgen
Stronzo Brewing Co., Båda helgerna
Xbeeriment, Båda helgerna


Wicked Wine lär jag stanna förbi för att dricka lite av Mohawks bryggder. Sveriges kanske mest spännande bryggeri för ölnörden. Stefan är dessutom på plats i sin helt egna monter. Det ska bli riktigt kul.
Annars har man andra helgen med sig Steve Grossman från Sierra Nevada. Sierra Nevada som ju är riktigt bra och man har alltid något kul med sig.

Brekkeriet ska man absolut inte missa. Jag har gått igenom deras sortiment både två och tre gånger. Men det mest spännande är att bröderna Ek startat ett bryggeri och att det kanske kan komma lite egna bryggder. Prova gärna cidern i Brekkeriets monter. De håller hög kvalitet!

Brewers Association tillsammans med Oliver Twist kommer återigen med en monster monter. Här kommer jag att hänga länge! Riktigt roliga öl med några av mina favoritbryggerier som Oscar Blues, Ballast Point, Dogfish Head, Deschutes, Odell's osv osv. Jag kommer dessutom att synas på Oliver Twist på fredagskvällen.

Även om sveriges bästa importör enligt BeerswedenForum år 2012 Brill & Co. har legat lågt med sina nyheter så tror jag ändå att det kommer att hända saker kring deras monter även i år. De har ju ett bra startfält om man bara tar från vad man redan har i sitt stall. Mikkeller, Nögne Ö, Evil Twin, Drie Fonteinen, Three floyds, Southern Tier, The Bruery osv osv.
Även här kommer jag att spendera lite mer tid tror jag.

La Trappe Quadruppel på fat? Mer än så behöver man inte säga för att ge ett besök hos Galatea en mottivering. Galateas fatupställning ser faktiskt riktigt trevlig ut, framförallt om man ser till de belgiska ölerna.
Dessutom har man väl även med sig Samuel Adams bryggder?

Jag saknar mycket info från Great Brands faktiskt. Jag hoppas ju att man har något riktigt kul från Avery Brewing Co. som är mitt absoluta favoritbryggeri.

Nämnde Malmö Brygghus och The Grand crew igår. Den borde ni prova. Riktigt kul med svensk lambic som inte är från Ystad och är gjort som något annat.

Ja det var nog de jag ser mest fram emot. Då ska ni veta att jag troligen kommer att glida runt en hel del bland de andra montrarna också. Mycket öl, få timmar. Det gäller att hålla sig i skinnet riktigt ordentligt. Levern ska få vila och kissblåsan ska värmas upp. Om två veckor smäller det rejält!

2012-09-11

Skånsk Lambic från Malmö Brygghus och South plains Brewing till SBWF12

Här kommer lite nyheter om SBWF 2012.

Mestadels baserat på den södra delen av Sverige. Malmö Brygghus, South Plains Brewing Co. och så skånsk lambic.
Men först vill vi berätta att årets Hashtag för twitter och instagram osv är #SBWF12 hälsar projektledare Marianne Wallberg.



För några dagar sen var jag och hälsade på Malmö Brygghus. Det var ett tag sen senast, men allt eftersom andrebryggaren Thomas Fransson fått mer förtroenden så har det varit trevligare att gå dit.

Det började med att man skulle släppa en imperial stout vid namnet False Dimitry. Jag blev så klart intresserad över att se vad Thomas har gjort så jag åkte dit på en titt.
Jag träffade Thomas direkt jag kom dit och vi började snacka lite. Jag tog en False Dimitry och vi fortsatte att snacka om framtiden och om SBWF.
Malmö Brygghus har haft det lite upp och ner och med mer förtroende för Thomas tror jag att brygghuset frodas en ny vår.

Efter ett tag så sa Thomas, vill du ha ett smakprov på The Grand Crew? En skånsk lambic, jag är ju inte dum. Jag provar ju mer än gärna! Det var en ganska mild och torr lambic med riktigt trevliga smaker av päron, sura äpplen och ekfat. Lite söt smak av vanilj. En inte så jätte sur lambic, men det är ett stort steg som nog kan utveklas riktigt långt. För ja det var verkligen gott! Ölet har legat på congacsfat under lite mer än ett år.

För att nämna några ord om False Dimitry så är den lite tunn, men det är en riktigt god smak. Ett tips till er alla att svänga förbi Malmö Brygghus monter.

Men nu till en annan nyhet. South Plains brewing Co och huvudbryggaren Jeff Brown kommer att komma till första helgen och stå bakom Elixir Wines monter.
Elixirs monter ser för övrigt riktigt spännande ut. Man har lyckats locka dit riktigt många av bryggarna. Mike Murphy från Levig, Thomas och Anders från Xbeeriment, ett helt gäng från Amager brygghus om jag förstått det rätt, Kristian Strunge från Stronzo och så klart Jeff Brown från South Plains.
SÅ nu har ni chansen att få prova den hypade APAn från Stouth Plains.

2012-09-10

Upright Brewing - Sole Composition Single cask Six

Nu blir det något spännande...

En flamländsk oud bruin från det riktigt spännande bryggeriet Upright beläget i Portland, Oregon.
Amerikans suröl är inget vi ser så mycket av i Sverige och med tanke på att detta är flaska 159 av 174 är det högst ovanligt.

Delar denna flaskan Upright Brewing - Sole Composition Single cask Six med vännerna Grip och Kristopher och dom ser nöjda ut när ölet når glaset. Det är mörkt men genomskådlig. Ett väldigt litet skum i färgen ljusbrun.

Doften är frisk och man känner direkt körsbär och sen kommer det en väldigt mysig doft av ek.

Man blir riktigt sugen på den och det börjar bra. Körsbären är med och den där ekamaken är verkligen härligt påtaglig. En liten liten hint av vanilj.
Härligt fruktig och för att använda ett inneord från Amerikat "tart" eller på svenska en fruktpaj med plommon och körsbär.

Nu undrar kanske hur jag fått tag på denna? Jo för ett tag sen fick jag ett mail av en herre som heter Per. Per sa sig befinna sig i Portland vid tillfället. Per tog med sig en kasse öl och detta var nog det häftigaste han lyckades hitta.

Ett stort tack till dig Per! En sann bero.

Måste nästan bara avsluta med att nämna etiketterna. Hela serien Sole Composition har likadan etikett förutom att det står six på min. På baksidan står det vilken av dem samt numrerad med vilken flaska av totalt antal det är. Sjukligt basic, men väldigt tilltalande och låter ölet tala för sig själv. Att den redan ser lite vintage ut gör det bara bättre för mig.

Jaha, hur får man nu tag på mer Upright?

2012-09-09

Black Istle Jocktoberfest - bäst till kräftor

Ännu en organiskt bryggd öl från det skotska höglandet och Black Istle.

Ni undrar kanske lite om rubriken?
Jo jag tillhör en av de svenskar som fortfarande uppskattar att äta kräftor även efter säsongen. Här ner i Skåne får vi leva med de infrusna kräftorna så det är kanske inte så konstigt trots allt.
För mig är det givet att man till kräftor ska ha Brown Ale, denna öltyp troligen ingen har förstått sig på. Men som passar utmärkt skaldjur och fisk.
Men allt sedan Brooklyn brown Ale har försvunnit har jag letat efter ett alternativ. NU har jag funnit det. Nej det är inte en blandning av pilsner och porter, som även är en smart lösning. Nej det är en öoktiberfest öl.

Oktoberfest i allmänhet, Black Istle Jocktoberfest i synnerhet!

Ölet i sig är en mörk men genomskådlig vätska med ett läckert vitt skum. Ett par små skumgardiner griper sig fast vid glasets kant.


En mysig doft av malt. Mörk sirap och lite brödigt är det. Tyvärr kommer det en lite oangenäm doft av alkohol. Själv får jag till en liten fikondoft blandat med lite lite banan vid andra anfallet. Trevligt.

Smaken är ganska olik doften, vilket är lite svårt att förklara. Av någon anledning fastnar tanken om fikon i mitt huvud och smakar därmed fikon. Härliga söta fikon som blandas med lite melass och lite mörk sirap. Det blir sött, men inte påtagligt.
Alkoholen som fanns i doften är borta, men den där lilla bananen jag kände i doften dyker upp i eftersmaken. En liten efterbeska, men den överstryks av en viss maltsöta. Den smaken höger dock i ganska länge.

Väldigt trevlig öl som är väldigt lättdrucken och med den härliga maltaötman passar den perfekt till kräftor. Jag kan tänka mig att denna hade gått varmt i Münchens öltältet denna höst.

Plus i kanten för både snygg flaska och snygg kapsyl.

2012-09-07

Senaste Nytt från Belgien - la Chouffe statyn stulen!

Nyheten når mig via FedEx-kollegan i Belgien, statyn som bryggeriet La Chouffe haft i anslutning till bryggeriet och som varit en symbol synligt på långt avstånd har blivit stulen! Original-nyheten finns att läsa på http://www.knack.be/belga-algemeen/brouwerij-achouffe-zoekt-haar-kabouter/article-4000173596178.htm
Jean-Lou barbette, Operational Manager på bryggeriet säger: "More valuable than the financial value is the image, since the statue is unique and created by an artist from the region, and is the mascot of the brewery.
It is not our goal to punish those who took the dwarf, but we want to find him and will not hesitate to compensate the persons who help us."
Vi i Ölrådet uppmanar alla som rör sig i den Belgiska regionen att hålla utkik efter humletomten som är av koppar, ungefär 2 meter hög och väger 200 kilo.
Vi hoppas alla att bryggeriet så snart som möjligt kan återfå sin maskot.

Skål för er på Chouffe!