Det dök in ett sms från Magnus där man kunde läsa att det var dags för en ölprovning. Temat var "Gammalt skit" och det utlovades riktigt gammal och exklusiv öl som ska provas.
Eftersom det var så övertygande med gammal bra öl så svarade jag fortfare än kvickt att jag gärna skulle vilja komma! Till slut var det jag, Magnus, Ronny och Thorsen som satte oss till bords.
Magnus sa till oss att ha två glas rena, så vi gick nöjda in i köket och viste att det skulle komma två fina öl till.
Magnus stälde då fram en Thomas Hardy från 2004 Bryggt hos O'Hanlons Brewing Company. Så vi satt nöjda när han sa att detta är en vertikalprovning. Så det blev Thomas Hardy från 1994 då bryggt hos Eldridge Pope. Sjukt coolt att få prova detta!
Redan här är vi alltså väldigt nöjda med hur bra öl som står på bordet innan Magnus åter försvinner in i köket och återkommer med fyra glas till, vid detta tillfälle sitter jag och Thorsten, två fullvuxna män och fnittrar som två tonnårsflickor på Idolträff.
Det visar sig att Magnus har med sig en Thomas Hardy från 1984, jag var med andra ord ETT år gammal när detta ölet bryggdes.
Men sen försvinner provningsledaren åter in i köket och återkommer med en Thomas hardy från 1974. HERREGUD är ordet du letar efter.
Nu har fnissnadet avstannat, delvis, och en av de sjukare vertikalprovningarna i mannaminne har påbörjats.
Thomas Hardy från 2004, 1994, 1984 och 1974 är en lyx få förunnat och jag ska ärligt säga att den från 1984 kan ha varit ett av de godaste öl jag någonsin har provat.
Jag vet faktiskt inte hur jag ska förklara något av ölen, jag var helt inne i min egen lilla värld då och verkligen i nuet.
Jag citerar mina egna anteckingar från kvällen.
Jag ska aldrig berätta för någon hur bra detta var, för det är bara löjligt. Men läser sen så här.
2004: Wow!
1994: Dubbel wow!
1984: Bästa ölet att lämna de brittiska öarna! ölporr utöver det vanliga
1974: Lite syrligare, men fortfarande ett bra öl som tyvärr inte hänger med i 84s glans.
Synd med 1974an, för den var verligen god.
Vi stannar i Storbritannien och fortsätter med en undgomm sammanhanget för 1999 kom Millenium av King & Barnes.
Ett bryggeri från Sussex som jag inte känner till direkt sen tidigare. Men efter detta behagliga smmanträffandet så vet jag deffinitivt vilket det är.
Ett öl med en balanserad sötma till en tung tung fruktighet. Det jag mins mest av det var eftersmaken som var kanonbra! Detta kommer att låta dumt men en vinös eftersmak med viss sötma.
3 kommentarer:
Åh fy satan! Det där var ingen dålig provning :)
Det kommer mera...jag ska bara ha tid att skriva ner det!
Låter helt magnifikt! Att få vara med om något liknande är verkligen få förunnat.
Skicka en kommentar