Mohawk eller Stefan Gustavsson är en så kallad flygande bryggare. Just nu brygger han hos Slotskällan i Uppsala.
Idag riktar vi in oss på en IPA på havre. Det är inte så ofta man får öl på havre(som inte är imperial stouts), men man kan räkna upp ett par och alla är bra. Oatgoop från Mikkeller och Threefloyds, Oat från Southern Tier och Havre från Qvänum. Alla är bra öl, men ingen av dem är india pale ales. Det är därför lite spännande då havre borde vara utmärkt att ha med i ett recept.
En klar bärnstens färg med ett klart större skum dom sjunker sakteliga.
Doften är riktigt frisk av humlens härligheter. Luktar även lite brända mandlar och en liten touch av vanilj. Helt ärligt, det luktar lite som müsli i vaniljyoughurt. Frukostöl mina damer och herrar!
Det är en ovanligt komplex IPA, då man kanske inte bombarderas med smaker, men dom är ack så många.
Även i smaken återfinner man müslismaken. Det är ju självklart havren som talar. Den passar väldigt bra in i den relativt aggressiva humleprofilen.
Läste på flaskan och IBU (international bitterness units) står faktiskt utmätt. Hela 67 IBU mäter den.
Jag vet inte om det är smaken av havre som lurar mig till frukostkänslan men jag vill känns lite vaniljtoner i ölet. Trogna läsare kan vara lugna, jag tänker inte blanda detta i vaniljyoughurt. Jag har bara en flaska...men jag lockas ändå. (o-trogna läsare bör se detta för att förstå referensen).
I smaken finns det även tydliga spår av torkad frukt som aprikoser, lite smultron. Fan det är ju müsli...jag måste prova med vaniljyoughurt en dag...
En fin eftermak av Sharonfrukt och en riktigt lång och härlig eftersmak kryddar ölet.
Ölet är för övrigt väldigt fylligt och luftigt. Passar kanon för sommaren, men även för hösten tror jag.
Mohawks bästa öl månne? Jag tror jag tycker det. Men roligare öl ska det komma! Ohh ja...tidigare favoriten har ståt på lagring några år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar