2011-02-26

SKA Modus Hoperandi IPA

Första gången jag drack SKA var på burk. En röd burk och jag tror att det var en ESB. Vid närmre efterforsktingar så såg jag att den hette Special One. Det var i början av vår ölnördighet och jag tyckte att den var sådär. Men när SKA Modus Hoperandi IPA dök upp på systebolagets hyllor var jag bara tvungen att de den en andra chans.

En possitiv överraskning är den.
Systembolagets IPor har en tendens att kunna bli lite trötta. Något jag alltid är rädd för när det kommer in en nyhet från USA. Titta på Torpedon från Sierra Nevada som ett exempel. Den är ju ett fullständigt utmärkt öl om det är färskt.
Drack förresten den i Boston förra året, då var den väldigt färsk och ja jävlar vad fin den var!

SKA Brewing är precis som många andra bra microbryggare eller craft brewers som det så fint heter i Amerikat från Colorado. Detta bryggeri återfinner man i den lilla staden Durango. Jag sparar faktiskt in pengar nu så jag kan åka dit nästa år! Någon annan som vill följa med till Colorado så är det bara att hojta till.

Om ölet då: Först och främst är det är en snygg etikett på flaskan, vilket sålde inte det till min kollega på jobbet Henrik. Många gånger när det finns det en snygg etikett är det föra tt dölja ett sämre öl. FEL i detta fallet.
När man slår upp det i glaset så är det en fin grumlig med en gul/ljusorange färg. Okey, jag försökte att säga ljus bärnsten, men det gick sådär! Ett fint tjockt och kompakt skum på toppen.

Doften är ljuvligt fruktig av humle och troligen lite blodgrapefrukt. Någon form av pommerans.

Detta känns även igen i smaken, en citrusliknande känska i en välhumlad IPA. Perfekt som en afterwork öl, eller som en eftermiddagsöl på lördagen. Något som understryks med att ABV är på 6.8%.
En bra kropp, kolsyran är verkligen balanserad helt rätt till ölet. Eftersmaken av humle, och humlebeska hänger med ett tag och övergår till en liten trevlig sötma.

En mycket bra IPA, bra Systembolaget!

2011-02-24

Malmö Brygghus XPA, månadsöl i mars

Malmö Brygghus senaste skapelse är visst en american pale ale med lite extra humle i. Ska provas vid tillfälle, låter ganska intressant. Så här skriver de själva i nyhetsbrevet.

"XPA - Extrahumlad American Pale Ale
Månadens öl för mars släpps den 25 februari.

I extrahumlad pale ale ökar inte maltmängden i receptet utan enbart mängden humle, vilket i sin tur gör att XPA:n får högre beska (IBU) med bibehållen alkoholhalt på 5%.

Anders gläds åt att denna öl följer den nya trenden på andra sidan Atlanten där amerikansk IPA med lägre alkoholhalt ökar i popularitet. Mer smak och mindre fylla!

Benny tycker att denna lite torrhumlade pale ale drar åt IPA-hållet. Den är lätt i kroppen, men har ändå en viss maltighet med kraftig fruktig humlearom som sitter kvar länge i smaken.

Thomas ser XPA:n som riktad till dem som gillar en öl med lite mer bett. Den är moderat i alkoholstyrka men har ändå väldigt mycket karaktär för att vara en session-öl."

Jag undrar om de använder samma recept som i deras vanliga pale ale och bara ökar humlen?

2011-02-21

Vad kom hem från släppet?

Själv så stod jag över Sierra Nevadan. Vi köpte såna för 12 Dollar i NYC i somras. Det är ca 100 kr. 400 kändes lite jobbigt.

Men några Goose Island kom fram ska ni se. Jag klämde fyra!
Epic som lyckades så bra med Armageddon fick en chans med två stycken Epic Stout.
En Fullers och en Mjölner barleywine fick det också bli!

Hoppas ni fick tag på något gott att dricka, vad blev det för er?

2011-02-20

Dugges Vecka: Idjit!

Ja nu är det sista dagen i Dugges veckan och det är dags att sätta kronan på verket. För detta är verkligen kronan på verket!
Idjit! är en mycket bra dryck! Det doftar rostat och choklad. Det är en stark doft som får mig att hugga in direkt!

Smaken är komplex och sen lite vinös. Det är som en explosion ut i kinderna smaken övergår sen i en rostad ton och vidare in på en ren chokladsmak! Chokladsmaken är av den mörkaste choklad.

Dugges-veckans klart bästa öl, och frågan är om det inte är Dugges bästa öl överhuvudtaget.





Ölen denna veckan har varit:
High Five!
Johannas bästa bitter
Holy Cow!
Gustavs fingers
Bollox!
Lager no1
Idtij!


Dom som varit bäst enligt mig är Johannas bästa bitter, Bollox! och så bäst av dem alla var ju då denna Idjit!
Imorgon är det måndag, då är det släpp på bolaget igen! Då kommer dessa storheter!
Fuller's Past Masters XX Strong Ale
Herslev Bryghus Mjølner Barley Wine
Sierra Nevada Jack & Ken's Ale
Epic Thornbridge Stout
Weihenstephan / Samuel Adams Infinium
Goose Island Bourbon County Vanilla

2011-02-19

Dugges Vecka: Lager no1

Ja det är väl dags att dra fram den gamla lagern också. Eller ja, detta är inte en gammal lager. Det är en ganska ny lager från Dugges.
En vanlig lager är det dock inte. Det är nämligen en humlad lager. Men det är ganska så trevligt.
Jag är inte någon lagerfantast, men jag kan verkligen uppskatta en god lager ibland. Om all lager smakade som Dugges Lager no 1 så hade jag nog druckit mer lager!



Doften är mild men av humle. Det Dugges har gjort bäst med sina IPAs är att man haft en bra ale i bakgrunden. Här har man gjort samma sak. Man har en lager som säkert smakar bra, men smakar som alla andra. Då har man lagt till lite humle och vips så är det en mycket bra lager!
Det är samma sak här. En bra humlesmak och avslutningen är av lite sötma och malt, men med en mjuk beska som sitter i ganska så länge. Men det smakar lite träigt. Hoppas ni förstår vad jag menar! Inte ekfatslagrat, nej det smakar trä. Ja det är gott, till ett mycket bra pris! (25 kr)
Ända negativa är att en lager är inte gjord för 500ml flaskor. Det blir lite avslaget på slutet. Men att dela på två är helt perfekt, eller att svepa halva och sen njuta. Öl som kan/ska svepas kan aldrig njutas har jag en gång sagt. Jag står fortfarande för det!

Att det står att den är brygd av Dugges ale och porterbryggeri i Mölndal är ju en sanning med viss modifikation. "dempa" är ju en av dem som uppmärksammat detta och då säger ju "Mr. Dugges" Mikael Dugge Engström själv att ölet är brygt i Belgien. Jag var stensäker på att den var gjord i Uppsala hos Slottskällan.
Efter närmre efterforskning så var den det först. Men sen flyttade man ner det till Belgien.

Nu ska man flytta till Landvetter där man får större plats.
Det är bra att Dugges kan expandera. För vi behöver en amerikans inspirerad bra bryggare i Sverige! Pistonhead någon? Nej, bra!
Vi avslutar där innan jag börjar må dåligt. Varför tänkte jag på Pistonhead?!?!

2011-02-18

Dugges Vecka: Bollox!

Femte dagen, sista arbetsdagen för veckan. Vag kan då vara bättre än att säga Bollox! Ja det är precis så många svenskar tänker nu. Snart är fredagen slut och det är dags för helg! Ölet jag ska dricka heter just Bollox! och kommer återigen från Express yourself sviten.

Bollox! är en IPA (india pale ale) och har faktiskt en elak storebror som heter Never mind the bollox! Men det är en DIPA (dubbel india pale ale). Synd att jag inte fick tag på den för det är en riktigt fin öl det!
Aja, Bollox! är den starkaste av dessa ipor jag har provat under veckan med sina 7.8 % ABV.
En härligt blommande doft. Ska vara ärlig och erkänna att min första tanke är att detta är en helt vanlig ale och sen kom det en rejäl humledoft.
Det är en mycket mjuk humlesmak, troligen på grund av att den har blivit torrhumlad med en av mina personliga favoriter Centennial humle. Riktigt bra humletoner som hänger med riktigt, rikigt länge. Det känns i kinderna ända ner i halsen!
En mycket bra IPA!

2011-02-17

Dugges Vecka: Gustavs Fingers

Då har vi kommit till dag fyra av Dugges veckan och jag ser fortfarande inte slutet på min resa. Tur är väl det för jag har hälften kvar!



Återigen är det in i Göteborgs egen svit och det är dags att se vad en Strong bitter kan ge mig för tankar. Det är dags att presentera Gustavs Fingers. Vid närmre eftertanke. Bidlen är precis över detta. Så det hade ni säkert räknat ut redan. I boken som ligger i bakgrunden så finns inga Dugges öl med. Sorry Mölndal, ni finns inte på den kartan!
Efter att ha provat denna ölen så hade jag nästan kunna copy-paste på hela mitt utlägg om Johannas bästa bitter, men tagit bort sötman.
Ja det är nästan så, det är en maltig doft och smak. Men det är inte alls den sötman, men det är en värmande känsla av den högre alkoholhalten.
Misstolka mig inte, det finns en viss sötma kvar. Men inte alls lika bra som i J.B.B. Men beskan är bättre i denna.
Jag är helt klart nöjd så här!

2011-02-16

Dugges Vecka: Holy Cow!

Det är dags för dag tre av Dugges vecka. Om jag börjar tröttna? Nej verkligen inte, jag har ju bara börjat. Jag ska åter ge mig in i "Express yourself" sviten


Det är dags för Holy Cow! En IPA (india pale ale) på 7% ABV.
En mycket mörkare variant av High five! tänker jag när jag ser färgen på ölet. Det är betydligt mörkare än sin föregångare.
Doften stiger ut i rummet och man känner en stor maltig doft.
När jag smakar på det så är det verkligen en maltig IPA! Detta hade varit något för min käre ölrådsbroder Henning, han hade gillat detta. Malten är lite likt Johannas bästa bitter, den har också en sötma i sig. Men när maltigheten är på väg att ta allt så kommer det inte lite humletoner och jag tror mig känna att det är centenial humle som håller ihop dem alla och gör det till en rund och lång avslutande fas. En mycket rund och bra smak i denna IPAn.

2011-02-15

Dugges Vecka: Johannas bästa bitter

Dax för dag två i mitt lilla Dugges maraton.
Det är dax för en bitter dryck som har fått namnet Johannas bästa bitter. Det är en best bitter på 4.6 % ABV och känns därför som en bra tisdagsöl.

Doften är maltig och trevlig precis som i en vanlig bitter.
Smaken är mycket trevlig av en klar maltighet, en söt maltighet. Som om att man har gjort maltgodis. Mycket trevligt! Efter den trevliga sötman så kommer det då en klar beska. Inte så markant som i många andra i kattegorin. Men det är en behagligbeska som sen flyter ut i sötman från malten.
Otroligt fyllig för att vara en så alkoholsvag öl. Bra munkänsla.
Kort och gott en bra tisdagsöl som sagt!

2011-02-14

Dugges Vecka: High Five!

Det är dax att vi har en riktigt serie här på Ölrådets hemsida. Så jag har bestämit mig för att dricka Dugges öl i en hel vecka!
Idén kom när jag var på ett besök hos i Mölndal med mitt arbete. Då svängde jag och chefen in på Mölndals lokala systembolag och handlade med oss lite hem!

Första ölet ut för räkning är High Five! Det kommer ur sviten "Express yourself" och beskrivs av bryggeriet som "Fylligare, beskare och/eller starkare."
Jag har tidigare provat den och tyckte att den var bättre på fat. Men jag kankse hade fått tag på en dålig flaska. Men nu när den var rykande färsk så måste jag ju prova den igen!
Ölet är en IPA (India Pale Ale) på 7.5 ABV.
Man möts av en klar bärnstensfärgad dryck som doftar friskt av humle. Det doftar verkligen humle rent av! Men det finns en liten hint av malt i doften.
Smaken är mer eller mindre samma sak, det kommer en direkt humlesmak i munnen. Sen känner man lite av malten, blandat av lite citrustoner och sen avslutas allt av en trevlig beska som sitter i ganska så länge i munnen. Drycken är halvfyllig, en relativt lättdrucken historia. Alkoholen är väldold i humlesmakerna.
Bra maltighet för en amerikansk IPA med fem humlesorter i.
Dugges själva förklarar det så här: "Det växer citrus i tallskogen..."

2011-02-13

Den bortglömda trappistölen - Achel Blonde

Från det bortglömta trappistbryggeriet.
Jag (Balder) och Röstlund käkade lunch här och gav oss på denna dryck som fanns i Balders kylskåp.

När man räknar upp dom samtliga Trappist ölen så glömmer man ofta bort Achel eller Brouwerij der Sint-Benedictusabdij de Achelse Kluis som det ju så fint heter. Kallas även kort för Brouwerij de Achelse Kluis. I Sverige väljer vi att kalla det Achel.

Man glömde då ofta bort att dom faktiskt har två välsmakande öl, liknande en dubbel och en trippel. Även om man kallar det för Blonde och Bruin. Man har ju faktiskt både en blond och en bruin på 5% abv, men de som jag tänker på är på 8% abv.
Man har även en större butelj som det lär finnas 9.5 %abv i istället.
Achel uppfördes på 1600-talet men förstördes av under den franska revolutionen, men blev restaurerat och återuppbygt av Westmallemunkar, och det är troligen så de kom fram till att brygga öl.
Men under det första av världskrigen så förstördes bryggeiet igen och det dröjde ända till 1998 innan man åter började brygga öl igen. Så det är kanske en varning om att det kommer att bli ett världskrig igen. Spekulationer så klart, men vem vet?

När man återuppbygde bryggeriet så fick man återigen en hjälpande hand av Wesmtalle, men även av Rochefort. Så förutsättningarna är klockrena för munkarna att brygga ett mycket bra öl.

Achel Blonde 8% ABV
Är en halvklar gul dryck med minimala flyktande bubblor. Ovanligt klar för att vara en belgisk blonde. Den doftar som en jäst skumbanan!
När man smakar på ölet så är kolsyran väldigt markant likt många andra tripplar. Ja jag kallar detta för en tippel, då jag anser att det är en trippel. Ja kolsyran, den är markant som sagt men drycken är ändå frisk. Ölet vinner nog på att vara riktigt kallt, som det är under provningstillfället. Någon som druckit den bara kyld? Man känner jästen och det är en ton av skumbanan. Inte alls så mycket skumbanan i smaken som det är i doften, vilket är ett plus då det inte är en witte/weissbier. Jästen är sådär jordigt, svårt att förklara. Den är bara jordig. Det är mycket druvor i eftersmaken.

Samanfattningsvis så ska jag och Röstlund erkänna att vi inte är så bra på belgare, utan har Eberlund och Olsson till det, då dom är mycket bättre på det än oss. Det finns många smaker vi känner, men vi vet inte riktigt vad dom är. Hur som helst är ölet gott och det finns i utvalda butiker runt om i Sverige just nu. Kostar då 29.90 kr.

2011-02-12

En match – ett öl, Mikkeller - Coffee IPA

Idag är det en riktig stormatch i England. Ja, det är rent av ett derby i Manchester.
Stora United mot lillebror med den stora plånboken City.

Man kan se det så här, United är den trygga IPAn som alltid går hem, som vinner i nästan alla lägen. För så är det ju. IPA är väl den bästa av ölsorter, den kan drickas av dom flesta; lagerdrickare, belgare och ölnördar. Detta är när den fräsiga dansken möter kaffesnobbarna från Sverige. Mikkeller möter Koppi. Detta är när denna utmärkta single hop Tomahawken möter ett lättrostat Etiopiskt kaffe.
Detta är en batalj på många nivåer, på fotbollsplan klockan 13.45, och den mellan smakerna i min mun!

Detta är en Mikkeller Coffee IPA.


Tomahawk Single hop IPA är ett öl jag provat förr. En av de absolut bästa från Mikkellers single hop serie, jag rankar den på topp tillsammans med Warrior single hop.
Jag minns att det var en bra IPA, som först var humlad och sen även var torrhumlad med Tomahawk. Jag drack den mycket färsk då jag råkade få mina smutsiga fingrar på en flaska när man hade den på Ölbutikken direkt efter släpp. Den var mycket lättdrucken trots sin höga humlighet och hade en trevligt citrus bismak.

Hur detta går ihop med kaffe undrar man ju?
Ja vi kan ju börja med att berätta att Koppi är nördar som vi i Ölrådet, fast kaffenördar på ett kafferosteri. Dom kommer från Zoegas-land och till viss del fiendeland för oss Malmöiter. Koppi kommer från Helsingborg.

Kaffet man har använt i ölet är som sagt ett lättrostat etiopiskt kaffe med namnet Guji. Man har tillsatt det i ölet istället för att torrhumla med mer tomahawk humle. Så det är med andra ord en kaffetorrhumlad IPA. Detta är den första ölen i sitt slag så det är riktigt banbrytande. Kaffe används annars vanligen i porter, stouts. Det finns nog inget som stoppar Mikkels planer på öl.

Bara doften får en att haja till, det doftar verkligen som en blandning av kaffe och humle. Det är som när man hänger på en brunch, när man blandar kaffe med äpple- och apelsinjuice på samma gång. Jag menar inte att jag blandar ner allt i ett glas. Jag menar att jag bara råkar ha det på mitt bord när jag äter en bra brunch.
Smaken är nästan samma sak, det är först humle, sen kaffe. Det är inte helt angenämt, men det som förbinder dem är beskan i eftersmaken och då är det riktigt gott!
Jag rekommenderar alla att prova detta banbrytande öl, för att det är häftigt, precis som matchen på tidiga eftermiddagen kommer att bli.

Titanernas kamp, United – City vs Humle – Kaffe.
Jag ber för övrigt om ursäkt för den fruktansvärt dåliga bilden!

2011-02-11

Malmö Brygghus Bourbon IPA

I helgen eller när det var besökte jag Malmö Brygghus igen för att prova på deras senaste månadsöl. Denna gången är det en bourbonfatslagrad IPA på 6.9%. Som ni ser på bilden så serverades den i ett vinglas. Skummet var ganska obefintligt. Doften hintade lite om ekfat men jag saknade en tydlig humledoft. Personligen gillar jag när det är blommigt som bara den i doften. Smaken var ganska tunn också och beskan kunde varit kraftigare. Ekfatstonerna var väldigt tydliga. Helt klart ett öl som är värt sina 50 kr men jag saknade lite tyngd i den, kunde haft mer aromhumle och även lite tydligare beska. Kändes lite tam och safe nog för att tilltala de stora massorna. Visst, det är säkert planen men jag hoppas de tar i lite mer med sina kommande månadsöl. Massorna kan ju dricka deras utmärkta pilsner istället.

Passade även på att prova maten. Öltallrik innehållandes sallad, några potatisar och diverse köttskivor, bland annat vildsvin och rökt anka samt lite bröd och annat runt omkring. Även en köttallrik; samma koncept men bara olika sorters kött. För 140 respektive 165 kr tyckte jag att det kändes lite dyrt eftersom jag fortfarande var hungrig efteråt. Det var gott, inget snack om det, men priset var lite väl tilltaget för något vi inte blev mätta på. Känns som man hellre lägger mindre pengar på att få en god bit entrecoté på Restaurang Möllan eller nåt istället. Som sagt, dock inget fel på kvalitén på maten.

2011-02-10

Stockeboda Gårdsbryggeri - Jubileumsöl

Fick häromdagen möjlligheten att smaka på Stockebodas Jubileumslöl. Jag vet tyvärr inte så mycket om den, mer än att den bara säljs i baren där och att det är den starkaste ölen de gjort hittills med sina 10.5% (om jag minns rätt).

För er som inte vet, Stockeboda Gårdsbryggeri är ett litet bryggeri på Österlen nere i Skåne som drog igång för något år sen. Jag har tidigare skrivit om deras Ljus Ale, Single Malt och Veteöl, det kan ni läsa här. Då var jag inte så imponerad av ölen även om de var klart drickbara men inget speciellt med dem.

Lite högre förhoppning på detta lite starkare öl men visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Doften var ganska maltig och aningen jästig. Färgen på ölet var ganska mörk, lite mahognybrunt och inte så mycket till skum som låg kvar.
Smaken var väldigt maltig, lite jästig med fruktiga toner och en hel del kolsyra vilket verkar vara standard för Stockebodas öl. I de jag provade innan var kolsyran väldigt påtaglig om man ska säga så.
I smaken kändes även lite torra rostade kaffetoner vilket gav det en fin touch. Väldigt fint balanserad, alkoholstyrkan märktes inte av nämnvärt. Relativt tunn kropp för en så pass stark öl. Jag fick en hel del belgar-vibbar av den. Kan tyvärr inte berätta om vad de har i den för det vet jag inte.

Klart godkänd öl, lite bätttre än godkänd. Den är lättdrucken vilket gör den ganska farlig om man skulle sitta där en kväll och dricka öl. Den slinker ner fortare än de flesta andra 10%-are. Sen är frågan om den hade behövt vara så stark för det kändes inte som alkoholen tillförde så mycket i smaken eftersom kroppen trots allt var tunn och ölet ganska milt. Sen vet man inte, hade man halverat alkoholen är risken ölet hade blivit helt platt och vattnigt. I vilken öltypskategori ölet faller i har jag ingen aning om. Mörk stark ale. Det är inte en porter eller stout men inte heller en quadrupel. Bara mörkare starkare ale. Vad skulle man kalla det? :)

Ett ganska trevligt öl och helt klart det bästa av de 4 jag smakat från bryggeriet. Som sagt, har man vägarna förbi  Österlen och Stockeboda kan man svänga in och provsmaka öl där om man har någon annan som kör bilen därifrån sen :)

2011-02-06

Standardsortimentsprovning: Yeti Imperial Stout

Sist men inte minst, en av nyheterna i sortimentet som kommer finnas ett tag framöver. En riktigt tung amerikan.

Yeti Imperial Stout
Bryggeri: Great Divide Brewing Company
Alkoholprocent: 9.5%
Land: USA
Pris: 29.90 (33 cl)


Balder:
En klockren imp. stout. mycket fyllig och fin. Ett vackert brunt skum till en brun, svart dryck. Komplex smak, viss rökighet, rostade toner, liten kryddighet, en bra eftersmak som är först lite fruktig och sen går över till en chokladsötma och sist en vaniljsmak som rundar av en helheltsupplevelse. Når inte riktigt upp till 10, men det är bra nära.
Betyg: 9

Eberlund:
Humligt, mycket rostade smaker. Kaffe, en del choklad. Kolsvart i färgen, härligt mörkbrunt skum. En favorit, dock gillar jag Oak Aged Choklate Yeti bättre. Nice...
Betyg: 8

Johansson:
Spännande stout som skrämmer en inte så van stoutdrickare vid första anblick. Tung mörk färg med ett ovanligt mörkt skum. Fin rökig smak med inslag av lite cacao och en viss fruktig söthet.
Betyg: 7

Olsson:
Rökig doft. Kakao och kaffe. Fint mörkt skum. Smaken är besk och mörkrostad. Känner en tunn smak av vanilj i bakgrunden. Perfekt stugöl!
Betyg: 8

Röstlund:
Mörk som använd motorolja, med ett skum som kan liknas vid chokladpudding, om än lite tunn chokladpudding. Smaken är kakao, rostad malt och kaffe, lite ihärdiga humleskuggor som täcker upp den torra eftersmaken. Ett skolboksexempel på en modern impstout enligt mig.
Betyg: 9

Henning:
Kaxig doft med tryck i, detta är ett öl som klyver gränserna för många öltyper. Yetiskönt skum och en fyllig kropp.
Betyg: 6

Genomsnittsbetyg: 8

Det var allt Ölrådande från denna helgen. Nästa gång är det dags för besök i Göteborg hos Ekström i början av mars.

2011-02-05

Brew Masters på Discovery i Sverige

För er som inte har fått se Brew masters på Discovery kommer nu chansen till er. På tisdag den 8:e februari kommer Brew masters, som nu bytt namn till Ölmästarna.. Klockan 22.30 är det då dags att följa Sam Calagione från Dogfish head på hans upptåg tillsammans med resten av bryggeriet.

I början tycke jag att det var lite för amerikanskt, men det blir mycket bättre med tiden. Jag uppskattade i alla fall programmet.

MEN varför byter Discovery namnet till Ölmästarna? Det var verkligen en dålig översättning. Aja, namnet må vara fånigt och Sams rapp må vara fånig, men programet är riktigt bra.

Premiär på tisdag 22.30 Discovery Channel.

Standardsortimentsprovning: Rochefort 10

Femte och näst sista ölet i standarsortimentsprovningen är en öl som ligger de flesta av oss varmt om hjärtat. Ytterligare en trappist-favorit.

Rochefort Trappistes 10
Bryggeri: Brasserie Rochefort
Alkoholprocent: 11.3%
Land: Belgien
Pris: 39.90 (33 cl)


Balder:
Stor komplex dryck som bjuder upp till dans. En bra fruktighet och lite kryddighet som glider över till en vaniljsötma. Välbalanserad.
Betyg: 9

Olsson:
En tung spelare. Passar bra som 7-metersspelare eller som stommen i ett 11-mannamål.
Betyg: 8

Henning:
Rochefort! Doft av jäst och en härlig smakpalett. Jag älskar att dricka det här, det finns få öl som är av den här kvaliteten.
Betyg: 9

Johansson:
Detta öl ligger mig varmt om hjärtat då det var porten in till ölvärlden för mig. Komplex och smakrik belgare som döljer sina 11,3% abv mkt väl. Njuts i lagom mängd, framför en brasa i en stuga t.ex. Passar inte till maträtter då den i sig själv är väldigt tung i smaken.
Betyg: 9

Röstlund:
Komplex smak av bla kokos och kakao. Trevlig torrhet och skönt värmande alkoholslut.
Betyg: 8

Eberlund:
En av mina två favorit-trappister. Mycket russin, maltighet och lite spritighet i smaken. Fruktigt, fylligt, mastigt. Mycket fint.
Betyg: 9

Genomsnittsbetyg: 8,6

2011-02-04

Standardsortimentsprovning: Brooklyn East India Pale Ale

Fjärde ölet i standardprovningen är en öl som är riktigt prisvärd och fungerar i de flesta lägen, speciellt till mat. Den är gjuten till en hamburgertallrik om inte annat.

Brooklyn East India Pale Ale
Bryggeri: Brooklyn Brewery
Alkoholprocent: 6.9%
Land: USA
Pris: 22.90 (33 cl)

Olsson:
Nomnom. Bra beska utan större komplexitet. Bra till enkel mat. Typ burgare och allt som kan serveras med Worshestershiresås.
Betyg: 7

Eberlund:
Fin maltighet och fin humlighet. En bra IPA, dock utan några wow-sensationer. Bra matöl.
Betyg: 6

Balder:
En fin maltighet varvat med en aning humle. En vinnare på krogen och till burgaren. Annars är det inget speciellt. God.
Betyg: 6

Rostlund:
Bra avvägda delar humle och malt, känns som en bra bas-ipa.
Betyg: 6

Henning:
När du dricker en Brooklyn East India Pale Ale får du en fruktig och frisk smak med en härligt balanserad humlighet. Ölet funkar i alla tillfällen eftersom det har lagom mycket av alla smaker.
Betyg: 7

Johansson: En favorit IPA för herr Johansson. Precis så bitter som man vill ha den. Smakmässigt balanserad humle oh malt. Bra puböl in my opinion!
Betyg: 8

Genomsnittsbetyg: 6.4

2011-02-03

Standardsortimentsprovning: Chimay Vit

Tredje ölet i helgens standardprovningen är tidlösa belgiska trappistklassikern Chimay Vit.

Chimay Vit
Bryggeri: Chimay
Alkoholprocent: 8%
Land: Belgien
Pris: 26.90 (33 cl)


Eberlund:
Fruktig, nästan lite syrlig med märkbar beska. Trevlig tripel. Lite koriander, anis och sötma i smaken. Detta kan man dricka när som helst.
Betyg: 7

Johansson:
Klassisk belgare som är vida känd, och detta med all rätt. Precis som sina trappistbröder så är det en öl för alla tillfällen. Söt fruktig smak med en tydlig beska. Väl värd sitt rykte.
Betyg: 8

Röstlund:
Fruktig doft, fyllig, nästan perfekt balanserad smak. En liten äpplesyrlighet i avslutet.
Betyg: 8

Balder:
Helt klart min favorit triple, en fruktig och fin dryck som faktiskt gör sig bättre på fat (se var den finns tillgänglig på fat här). Nej nu kan jag inte skriva mer för jag spelar poker.
Betyg: 8

Henning:
Angenäm trappist som bjuder på kontinuerlig kvalitet. Jag gillar den sköna fluffigheten och hintar av apelsin och kryddor. Betyget blir inte mindre än 8.
Betyg: 8

Olsson:
Anis och torkad frukt. Ett säkert kort som jag alltid kan uppskatta. Hade jag blivit tvingad att välja en enda öl som jag måste dricka resten av livet så tror jag det hade blivit denna.
Betyg: 9

Genomsnittsbetyg: 8

2011-02-02

Standardsortimentsprovning: Fuller's ESB

Nästa öl ut i standardprovningen var Fuller's ESB.

Fuller's ESB
Bryggeri: Fuller's
Alkoholprocent: 5.9%
Land: England
Pris: 25.40 (50 cl)


Olsson:
Bra britt. Passar bra när smaklökarna är utvilade. Många fina nyanser och en balanserad maltighet. Problemet med denna, som så många andra liknande ales, är att de lätt blir tråkiga om man har druckit kraftigare öl innan. Men som förstaöl är den väldigt fin.
Betyg: 7

Johansson:
Luktar diskretare än den smakar, svår att tolka men maltigheten känns igen. Stor maltighet i smaken som ger ett fint bitter avslut. God öl för att avnjutas tidigt under kvällen.
Betyg: 6

Balder:
En typisk ESB, eller detta är ESBn som man försöker efterlikna. Ett bra alternativ till en lager och smakar klart bättre med sin beska. Det finns inte så mycket mer än beska och en hög maltighet. Men detta är verkligen en perfekt lördagsförmiddags öl.
Betyg: 6

Eberlund:
Maltigt och lite knäckigt, lite kola och smör. Mjuk fin beska. Gyllene färg. Rätt trevligt faktiskt!
Betyg: 6

Röstlund: Trevligt bärnstensfärgad, med en mjuk och behaglig beska. Lätta citrustoner som sticker på tungan och med en stabil maltryggrad som håller upp det hela.
Betyg: 6

Henning:
Grovt bröd med härligt dansande maltighet. Så här ska ett gott öl smaka. Helt min kopp av te. Öl till mat eller på puben, denna öl kan jag inte få nog av. Betyg : en stark 8.
Betyg: 8

Genomsnittsbetyg: 6.6

2011-02-01

Standardsortimentsprovning: Weihenstephaner Hefe Weissbier

Vi bestämde ju oss för att även prova lite vanligare öl och recensera. Samtliga öl är i standardsortimentet eller i det långvariga tillfälliga sortimenet och går att få tag på i de flesta butiker. Först ut är en klassisk veteöl.

Weihenstephaner Hefe Weissbier
Bryggeri: Bayerische Staatsbrauerei Weihenstephan
Alkoholprocent: 5.4%
Land: Tyskland
Pris: 21.60 (50 cl)

Eberlund:
Klassisk veteölsdoft. Lite örtig, lite jästig smak med lite beska.En riktigt schysst veteöl, en av mina favoriter. Mycket kolsyra som sig bör.
Betyg: 7

Johansson:
Doftar friskt fruktigt. Lite jäst i smaken med en lite lite bitterhet i eftersmaken. En klassisk veteöl som för mig lämnar mer att önska.
Betyg: 5

Balder:
En härlig aprikos doft blandat med skumbanan. En typisk tysk veteöl. Jästig som gör en okej munkänsla tillsammans med kolsyran. En bra skumbanansmak, torkade aprikoser och viss pommerans. En klassisk veteöl.
Betyg: 5

Olsson:
Lagom skumbananig och mild i smaken. Passar bra i skidbacken eller till en onyttig frukost. En typisk och bra tysk veteöl.
Betyg: 7

Röstlund:
Fin blandning av skumbanan och koriander. Mättar bra utan att ta i för mycket.
Betyg: 5

Henning:
Detta öl med anor bjuder på liten ton av skumbanan, och en härligt bubblig kropp. Citrustoner men tyvärr har den väldigt tunn kropp.
Betyg: 6

Genomsnittsbetyg: 6