2012-10-25

Politiskt inkorrekt med Mothers Lil helper IPA

Ja då var det dags att köra riktigt politiskt inkorrekt. Det är dags för Mothers brewing att göra entre på Ölrådet.
Som blivande far så blev jag väldigt glad när jag öppnade dagens inkomna trade och såg att som extra hade jag fått denna öl.

Jag skrattade ordentligt när jag såg vad det var för öl! Haha, Mother's Lil' Helper IPA.


Jag kunde inte hålla mig och slängde in den i kylen direkt. Det blev korv och mos och när det var klart så slängde jag mig på soffan tog fram ölet och lutade mig tillbaka.

En klar bärnstensfärgad öl med ett litet klarvitt skum som inte länar några direkta gardiner.

Doftar grymt mycket citrus. Härliga toner av pommerans och framförallt apelsinskal. Den del smak av humle och den är färsk. Den är så färsk att den få lite gräsig doft.

Smaken är verkligen verkligen av citrus. Tror att citrahumlen är dragplåster och centeniall spelar med, Ja då förstår ni som följer ölrådet att detta är ett öl som verkligen passar pappa!
Maltsötma som akompanjerar den beska humlesmaken och jag chockas när jag ser att det är på 7% ABV.

Fördelen med denna IPAn är att den inte är så kladdig och klibbig. Viss smak av kåda, men det var snabbt borta av den trevliga efterbeskan av citrus och fläderblomster.
Sannslöst hög hinkabilitet! Tror dock att denna är ganska tråkig om den inte är helt färsk.

Munkänslan är ok. Det är bra att den inte är sönderkarbonerad, utan det är lite mindre kolsyra. Jag tror därför att med detta och den höga hinkabiliteten att den är perfekt för sommaren. Men det är klart...7 % ABV.
 
 
Avslutningsvis, detta läser jag på etiketten:
 
"You’re in for a helluva burly bite with this one. Mother’s India Pale Ale is aggressively hopped in both the wort kettle and aging vessel for a sharp, clean bitterness and fragrant citrus hop flavors. We’ve instilled a mellow malt character as the backbone to balance the elevated alcohol and hop levels IPA lovers crave. Whether you’re an IPA loyalist or just sampling, you’ve found yourself a great beer. So spend some quality time with Mother’s Lil’ Helper."

Epic Armageddon IPA till Ordinarie Sortimentet

Ni som snacka om hur bra det är med Modus Hoperandi, ni blir nog gladare nu.

Enligt rapporter kommer Epic Armageddon IPA från Nya Zeelnand till ordinarie bolagssortimentet den 1/3.
Kostnaden lär vara fenomenala 22,90 för en 500 ml flaska

2012-10-23

Brons till Brasserie Vellanche, Guld till Nerdbrewing

Då har jag och bryggarkompisarna Kristopher och Gripen varit på festival med vår egen öl för första gången. Det var oerhört trevligt!

Dagen började med att vi langade in allt vi hade i en kyl och började göra klart vårt bord. Bordet var vi väldigt nöjda med. Sen var det dags för kvalitetskontroll av vår öl.

Med oss hade vi Werner & Werner, en Berliner Weisse gjord på selleri och låga 2,8 % ABV.
Men vi uppfattade ganska fort att detta var inte bra. Detta går inte att dricka!


Det luktade spya blandat med A-fil! Fick senare veta att jag troligen inte hade gjort något fel utan jag bara hade haft för bråttom med den.
Den fick stå kvar på bordet då det faktiskt var en fin etikett. Ölet blev snabbt en snackis i lokalen. Folk kom och frågade om den och vi erbjöd dem att lukta på den...efter det var det ingen som drack!

På tal om snackis, vår andra öl blev även den en snackis. Vi har gjort en saison vid namn What Saison som hyllats av många, vi hade ett snitt på Untappd på över 4 om man får skryta. Men eftersom jag har en förkärlek att experimentera lite valde jag att lagra den på olivkärnor.

Med oss hade vi What Saison? Kalamata edt. och den var väl kanske inte den godaste ölen på festivalen, men det var den absolut mest spännande enligt väldigt många.

Håkan Engström på Sydsvenskan skrev så här i deras blogg På tungan.
"Saison är på frammarsch, och det fanns tre exempel även här. Jag hann inte prova allt, men smakade den som fått namnet What Saison? och som Brasserie Vellanche beskrev som en höst-saison. Kryddat med ingefära och apelsin, lagrat på olivkärnor (!). Alkoholhalt 7,0%. Ölet var stilenligt funky och jordigt, med en tilltagande och tilltalande smak av ingefära."
Vi är så klart glada för orden Håkan!

Vinnaren hela tävlingen var Nerdbrewing Else if Imperial Stout och kommer därmed att få brygga sitt öl hos Malmö Brygghus. Sibbarps Husbryggeri - Råg-IPA och Seven Brewers Dark Side - Lakritsporter fick silver respektive brons.

Hur det gick för Brasserie Vellanche? Jodå det fanns två klasser, en om vilket öl som var bäst. I den gick det inte så bra, men i bästa bord fick vi brons. Något vi faktiskt var lite besvikna på. Vi var ju jätte nöjda med hur snyggt vårt bord var!

Nästa år ses vi igen. En plan för SM föddes...så passa er för då kommer skåningarna!
 

2012-10-17

Maltes Hembryggarfestival i Malmö på lördag 20/10

En av årets trevligaste händelser är Sällskapet Maltes hembryggarfestival i Malmö.
Hit kommer en hel del av söderns hembryggare för att delta i en välkomnande och trevlig tillställning.
 
Reglerna är enkla, brygg öl ta med max två olika sorters öl med minst 10 liter öl (10 cl per smakprov) även om man nu i efterhand varnar om att det kommer så mycket folk att man nästan måste ha med sig 15-20 liter öl.
 
Totalt tävlar 32 olika drycker + 1 extra från Maltes egen styrelse.
En av eldsjälarna bakom projektet är fjolårsvinnaren Jonas Carlsson Stroh från Solobryggeriet. Han är noga att poängtera att i år är det drycker och inte öl för det dyker faktiskt även upp ett mjöd.
Det är rekord i år igen! Jonas verkar väldigt entusiastisk och man ska inte vara förvånad om Jonas kommer med två porters till festivalen. Han är nämligen "porterist". Förra årets vinnare Möllan Porter med väldigt mycket kaffe bryggdes stort hos en av sponsorerna Malmö Brygghus och är en väldigt bra öl!
 
Till detta får man levande musik av Sven Erik Lundeqvist Trio. En hel del känner nog till namnet sen tidigare. Det är dom man har sett på scen tidigare på Far i Hatten.
Man får även en plockbuffe från en herre dom flesta i landet numera känner till. Mannen bakom South Plains Brewing Co. jag pratar så klart om Jeff Brown.
 
En del kända namn bland hembryggarna - till exempel Thomas Fransson (Sveriges bryggradio), Hampus Brewing (Sveriges bryggradio) som jag tidigare recenserat ett öl från här, Anders And Ale (ölbloggare) och Alan Dougan (Worlds smallest brewery), samt ett flertal som inte varit med tidigare år, t.ex. Kapusta Brewing.
 
I ölstilarna så utlovas det en hel del IPA, några Porter/Stout samt ett par Brettanomyces-öl anmälda. Generellt är det många ovanliga ölstilar så som Weizenbock, Altbier, Farmhouse Ale.
 
 
En del andra kändisar dyker upp, Jag och mina vänner Kristopher och Grip ställer också upp. Vi är helt gröna, och hoppas bara att vår öl inte är (för)infekterad.
I vårt stall dyker finner man bara ovanliga öl. En belgisk saison som smakade så underbart att vi var tvunga att hitta på någon. Så en olivlagrad saison bjuds det på.
Vi slänger även in en Berliner Weisse som är överdoserad med laktosbakterier och selleri.
 
Tid, pris osv.
Portarna på Limhamns folkets hus slås upp 15.00 och slås igen 22.00. Det kostar för medlemmar i Malte 200 kr, för icke medlemmar 300 kr. I avgiften ingår förutom provningsglas även en välsmakande plockbuffé. Själva ölen bjuder de deltagande hembryggarna på.
 
 
Limhamns folkets hus
Linnégatan 6
Limhamn

2012-10-16

En fin ölkväll med goa tradeöl

Som jag berättade så hängde vi lite i Kävlinge innan Mikkellers beer makers dinner.
Alexi sa att det var första gången han stannade i Kävlinge frivilligt.
Vi hade ju redan börjat med en Russian River Pliny the Elder.

Vi fortsatte och drack ett öl från Kanadensiska Driftwood, som heter White Bark. Ett veteöl med koriander och apelsinskal.
Gripen lös med sin frånvaro och vi drack en öl som Alexi hade med från Helsingborgs hembryggargille. Ett öl som blev helt fel, men ändå lyckats bli gott. Det var väldigt trevligt faktiskt. Fale hette ölet.
Vi fortsatte på hembrygt och med Brasserie Vellanche What saison. Ett fullkomligt lysande hembryggt öl med mycket smak av ingefära och appelsin. Doft av skumbananer som inte alls kändes i smaken.
När vi drack denna så dök även Gripen upp.
 
Nästa öl ut var Surly Furious. Vilket var en första för mig. Wow, den skrivs in som top 5 IPA i världen direkt. Den var grymt välhumlad, och ändå väldigt balanserad mot den söta maltkroppen.


Nästa öl ut var en riktigt fet öl. Hair of the Dog har länge varit ett favoritbryggeri och det blir inte sämre när Blafa åter slår till med en fatlagrad varriant. Denna gången var det Hair of the dog Bourbon Fred from the woods. En fatlagrad varriant av Fred. Riktigt bra öl!

Gripen hade med sig ett öl vi länge varit sugna på. Founder Curmodgeons better half, en old ale från Founders som är en maxad varriant av vanliga Curmodgeon.
Den är bryggd med melass och med lönnsirap. Det gör att den är betydligt sötare än sin vanliga varriant. Riktigt härlig smak av bourbon och av lönnsirapen. Som att käka en amerikans frukost.

Samuel Adams Triple bock från 1997, nuff said? Ett öl som är hatat av vissa, älskat av andra. Det var förvånandsvärt hur det svängde även hos oss. Blafa hälde över det till Alexis glas. Han och jag tyckte att den var riktig fin, Kristopher vad förvirrad och viste inte vad han skulle tycka och Gripen såg mest förvirrad ut.
Jag tyckte att det var en ganska platt öl, då den saknade kolsyra. Men det var riktigt bra smak. En del funk, som många gamla öl har, men även lite toner av congac och torkade aprikoser.

Alexi hade med ett öl som jag aldrig hade sett förr och det är inte varje dag man dricker öl från Nebraska. Ni vet delstaten som Bruce Sprinsteen sjunger om. Nebraska Brewing Co Black Betty imperial stout var en kaffe bomb! Det började med att man kände ekfatet av fatlagringen, men sen när man förväntade sig att vaniljen skulle komma fram kom istället kaffe, lite mer kaffe och ytterligare lite kaffe. Det är lite som med Speedway stout, en rejäl kaffesmäll.

Sista ölet för kvällen var en bamsing! Cigar city Hunahpu's Imperial stout Bourbon barrel aged.
Den var fan-tastiskt god! Svart som synden och tjock som kolasås. Härligt mäktig av choklad som bryt av med ekfat och vanilj. En ganska ordentlig smäll med bourbon.
En riktigt cool bira, sköljdes ner med en kuban. Inte dumt alls!

Haha, sa jag sista ölet för kvällen? Nej tänkte väl det. Vi knäckte nämligen en Pliny the Elder till efter det! Boom!

2012-10-14

Beer makers dinner Mikkeller

Det dök för ett tag sen upp en inbjudan till en Beer makers dinner med MikkellerGastro i Helsingborg.

Självklart är det inget man missar, då man fick veta att det var mycket mat och "the crazy shit" från Mikkeller. Att det dessutom är Fredrik Johansen som håller i det gör en annan väldigt sugen.
När man fick se menyn blev man ännu mer taggad!
 
 
 
Vi bestämde oss för att träffas hos Kristopher innan vi stack dit och ta en öl eller två. Där mötte även Blafa och Alexi upp och ölen började flöda.
Vi började med att tömma en growler med Versterbor Pils och käka några Vildssvinskorvar jag hade plockat upp på bondemarknaden.
 
Kristopher har precid fått hem en låda från USA med lite sköna öl. så Vi knäckte en Russian River Pliny the elder.
Det var Blafas Pliny oskuld och han verkade väldigt nöjd med hur ölet smakade.

Mer om detta i nästkommande inlägg. NU ska vi fokusera på middagen med Mikkeller.

Tyvärr så dog min telefon, så jag kunde inte ta några bilder eller så från middagen.
Vi började med att komma 15 minuter försent för att vi missade tåget i Kävlinge. 

Väl där mötte Fredrik i dörren med varsitt glas Sour Bitch.
Andra gången jag provar detta öl och jag måste erkänna att det är sjukt gott.

Eftersom det var en 10 rätters meny pallar jag inte skriva om alla, men jag ska skriva om de absoluta topparna. Allt var nämligen förträfligt och otroligt gott!

Absoluta topparna var hanvskräftan från Fjälbacka, den var kanon tillsammans med Vesterbro Toilet Bajer.

Sniglarna var inte klassiska sniglar där det bara smakar vitlök. Här serverades dem mer neutrala och man fick verkligen in smaken. Det kan låta illa, men det är så oerhört gott. Till detta dracks det Bedow Summer Pilsner.

Men efter det serverades det som var den absolut bästa kombon på hela kvällen. Magnifik svamptortelini. Den var magisk och till denna serverades The Forager. Ett öl med sannslösa mängder tryffel. Mikkel sa själv att det var tryffel för ca 35 danska kronor per flaska.
Kändes som en tyngre imperial stout, men när man fick veta att den bara var på 6,6% ABV höll jag på att trilla av stolen.

Efter det kom bästa rätten på menyn, en sannslöst bra kalvkind. Den var så mör och fin att det nästan var löjligt.

Bästa ölet för kvällen förutom the forager var i mina ögon var Barrel Aged Monks Elixsir Raspberry. den var sjukt grym. En quadruppel med hallon.
Coolaste var så klart Mikkellers Orval klon. Ett riktigt ovanligt öl som jag bara hade sett en gång tidigare i mitt liv!

Det blev en lång kväll med middag i fem hela timmar.
Jag landade hemma runt halv fyra igen...phu man är inte riktigt på topp idag inte!

2012-10-03

SBWF12: The (British) Empire strikes back

Nu har jag äntligen fått tummarna ur för att skriva något om SBWF. Det kommer att komma mer men här kommer en början.
Pratade med Kristopher innan om hur Sarah Jessica Parker ser ut som en häst. Kom att täka på att britterna inte heller är det vackraste folket. Mitt huvud fungerar inte alltid som alla andras.

Hur som.
En av de sakerna som slog mig mest på SBWF var britterna. Jag viste sedan innan att britterna hade börjat komma tillbaka på den internationella ölscenen. Jag har själv alltid varit ett fan av den brittiska pubkänslan och har någon resa över sjön, inte bara för fotbollens skull utan även för att hänga på pubbarna. Ale serveras bäst i UK har jag sagt vid mer än ett tillfälle i yngre dagar.  Jag har minnena från när man satt på pubben i London och man kunde dricka fyra fem kanonbra öl utan att man blev berusad. Här föddes en kärlek till 90 Shilling ale och min tid som lagerdrickare minskade stegvis.
En mycket ung Herr Balder dricker microbryggd pale ale i London
Men så hände det något utanför de brittiska öarna. Amerikanerna tog över craftbeer scenen och britterna blev genast tråkiga och trista. Att britterna fortsatte med sin kampanj för real ale och serverade sina öl under 4%.
Att britterna alltid hållt hög kvalitet har vi känt till sen många år. Men så hände det något.
Brewdog är en av pionjärerna. Punk IPA kom till de stora varuhusen och britterna började få smak för humle med högre alphasyra. Beskan kom som mer exotisk och inte bara som en besk smak.
IPA kommer ju trotts allt från britterna, men skottarna skakade återigen om landet och nu....nu händer det grejer.

I somras stiftade jag åter bekantskapen med öl från UK. Brodie Beer och the Kernel. The Kernel med sina välbalanserade inda pale ales och pale ales. Detta gav mig åter ett hopp om britterna.

Under SBWF hade Wicked Wine fått med sig Camden Town Brewery som jag dock bara provade två öl av. Deras Pale ale som var fullmatad med humle. Tyvärr hade jag precis druckiet ett Barley wine och det var inte helt perfekt. Men deras King Crimson som var en syrlig öl som legat på fat sedan i juni 2011! Christine som är något så ovanligt som en kvinna bakom spakarna var hemskt trevlig.

På tal om trevligt och brittiskt. Galatea hade med sig britter! Nu snackar vi mycket britter, och riktigt bra britter! Summer Wine, Moor, Red Church, Red Willow och New Wave.

Vi fräffade Stefan, eller Galatea Stefan som vi känner honom som. han stod och minglade lite med Andy Baker, Bryggaren på Summer Wine. Vi hälsade artigt och sen började vi snacka lite och det blev till att prova lite av Andys öl. Jag hade sedan tidigare smakat pale alen Oregon och berömde honom för den. Så tillsammans gick vi bort till Galateas monter. Stefan som var tvungen att jobba, lämnade oss med Andy och vi provade Diablo. Diablo visade sig vara en riktigt, riktigt bra IPA. Som perfekt då jag törstade efter en bra IPA. Krispig på något vis och väldigt god.

Jag fattade mod och frågade Andy rakt upp och ner. Vad är det som har hänt? Hur kommer det sig att ni konservativa britter äntligen vaknat och sett vad som sker utanför landets gränser?
Andy skrattade till lite, men höll med om att det var en befogad fråga. Han nämnde att Brewdog faktiskt öppnat lite dörrarna för dem men att det var på tiden att man faktiskt vaknade till och att det är många fler på väg.

Vi snackade lite och sen dök även Cohort upp. Den svarta IPAn. Men så sa Andy att det inte var en svart IPA, det var allt en "Double Black Belgian Rye Pale Ale". elt nytt för mig. Men ölet var väldigt gott.

Jag trodde att det var allt, men så kom Andy på att vi måste prova dubbel IPAn Maelstrom. Nu snackar vi en riktigt färsk och riktigt god. Härligt frisk och grape och citrusfrukter. Klibbade sig fast i kinderna och i gommen och hade en riktgit göttig efterbeska.

Jag hoppas verkligen vi får se mer av Summer Wine i Sverige. PIK!

Provade även ett öl från Moors - Old Freddy Walker. En Old ale som var väldigt spännande. Jag viste inte riktigt vad jag skulle tro om den. Det var klart spännande som jag gärna provar igen.
Drink Moor beer som dom själva sa!