Jag fick en chans att jobba på Linköping Beer Expo förTWC Dryckesutbildning. Eftersom det inte bara är en riktigt bra öl-lineup utan även mycket trevliga ansikten bakom företaget så var jag klart intresserad av att följa med.
Jag var lite tveksam först. Kommer folk att vara packade och uppträda illa mot dem som står i montern?
Är folk öppna för att prova nytt och inte bara ljus lager?
Kommer dom att hänga med även om jag pratar skånska?
Aja, en ”ölbloggare undercover” låter ju lite James Bond och det är ju en pojkdröm. Detta börjar låta riktigt fånigt så vi bryter där.
Undra om folk skulle känna igen mig? Jag har ju synts till länge även om vi har en ganska liten ölblogg.
Här kommer mina skildringar från Linköpings Beer Expo, som alltså inte handlar om bästa ölet eller om vilken monter som var snyggast. Detta är en skildring från andra sidan…
 |
| Närke Stormaktsporter. Ett av det bästa från festivalen |
Personligen hoppas jag att dom som står i monters är glada för att jag kommer fram när jag är på mässa som besökare.
Jag tycker att det är viktigt att man uppträder korrekt mot dem så att de inte tycker att det är tråkigt och inte återkommer till nästa års mässa.
Kanske är annorlunda när en genuint intresserad person kommer fram som verkligen vill veta om produkterna mot en av dem som går dit enbart för att bli full.
Vi började morgonen med att värma upp i sanslöst kalla lokaler. Det var kallare i lokalen än i kylen, men det skulle förändras!
Jag vill inte klaga som alla andra att lokalerna var dåliga, men det var dom verkligen! Dåligt med toaletter också. Nästa år är man tillbaka på Cupolen i fräschare lokaler igen.
Första passet värmde verkligen upp en! Som vanligt snackade jag mest, och det blev många trevliga samtal med vännerna från hela Sverige. Alltid kul att umgås medBlafa, Portersteken, Ölhunden, Manker nissarna men även nya ansikten som Darren, Välbalanserat Anton och ett helt tjogg med folk från BeerSwedens forum.
Det blev varmare och varmare, folk blev också lite varmare i kläderna och efter ett tag började folk leta sig mer och mer fram till vår monter.
Ryktet om ölen från världens minsta bryggeri, Worlds smallest brewery gick runt rummet.
En mening jag aldrig trodde mig få höra på en festival slog mig flera gånger. ”Hörde att ni hade en riktigt rolig lättöl här”. Det stämmer, vi hade ju med oss Sopranen. Den är lika bra som ryktet säger! För övrigt var många intresserade av det finklingande namnet Schwarzwinbärs som liknade ett svartvinbärsvin mer än ett öl. Även Det lille bryggeri – Bryg 200 var hett eftertraktad, själv fick jag bara en liten zipp av denna underbra öl.
Annars var det Det lille bryggeri’s Lakrits porter som gick mest.
Efter att man stått upp under hela passet var en paus väldigt skön! Tyvärr så varade den bara i 30 minuter. Jag åt på 15 min och hoppade sen in på en provning med lite välkända ansikten. Hade gärna berättat mer om denna.
Pass två var lite som pass ett, förutom att det var mer och mer berusade människor. Jag vill officiellt be om ursäkt till den måttligt berusade östgöten som jag serverade Sopranen till för att han ville ha något ljust som man blev packad på. Du var så full att jag lurade i dig lättöl. Ett tack från resterande besökare välkomnas härmed.
 |
| Sista falskan fatlagrad Xbeeriment |
Värt att notera är att den sista flaskan av Xbeerminent Black Force one Bourbon Barrel Edition gick på festivalen. Här är det absolut sista som fanns, förutom det folk envisas med att lagra. Väl hypat och sannslöst gott!
Mina reflektioner är enbart positiva. Jag tyckte att det var riktigt jävla roligt om jag ska vara helt ärlig. Om TWC ringer och frågar om jag ska med en gång till så tvekar jag nog inte på att säga ja. Det är klart att jag hänger på igen!
För TWC väntar Allt om öl mässan i Eskilstuna, för mig väntar ölen i kylen!
Linköping…på återseende.
Tack även till mässgeneral Richard för sitt arbete!
