Först och främst för att jag inte har bilder på alla ölen, vissa öl ville jag gärna ha på den fina kameran istället för att använda mobilkameran som jag oftast använder.
Vårt nya personliga rekord för tex vänta lite på sig då det är ett öl som ligger på kameran, som just nu befinner sig i Stockholm med min sambo Vilse.
Värt att notera är att tidigare rekord var Hansens Oude Gueuze från 1955
Det hela började med att Mange kom över och jag hade redan lovat honom att han skulle få prova en riktigt fin öl som han tidigare inte hade provat. En Drie Fonteinen - Golden Blend. Det ända ölet i sitt slag. Det är en blandning av 1, 2 och 3 årig lambic som är sjukligt god!
Riktigt härlig och verkligen en ölets svar på champagne. Helt underbar! Eftersom detta var ett öl man kunde få på Sour & Bitter hade mina två andra gäster Thorsten och Patrik redan provat det.
Herrarna fick börja med varsin öl från Stone, en IPA och en Ruination. Två öl som Thorsten helt missade att få beställt när Great Brands lancerade via deras förbokning av Stones öl.
Herrarna fick sen sätta sig till bords och kvällens klassiker kom fram. Musslorna kokta i Rodenbach Grand Cru. Men denna gången hade jag äntligen vågat hotta upp dem med lite småbitar av stekt chorizo. Detta är en rätt som jag tidigare har ätit på Colicchio and sons. Då åt vi det till en Ommegangs Abbey ale, och eftersom det gjordes år 2009, så tog vi en Ommegangs abbey ale från 2009!
Ett öl som verkligen passar till musslorna och med sin sötma men ändå kraftiga kropp. På tal om det så tog vi som andra öl till denna en Cuvee van de Keizer från 2007.
Denna magnifika och mästerliga kejsaren av belgisk öl. Den är sannslöst välbalanserad och yckket god. Bryggs av belgiska bryggeriet Het Anker.
Nästa öl kom också från Het Anker. Men ingen av oss hade någonsin hört talas om den tidigare. Hur Magnus kommit över den är fortfarande ett mysterium men det var en öl från år 2000 med namnet Mechelse Reuzen bier. Ett öl vi inte vet mycket om mer än att man bara gör det var 25e år.
Ölet var en vänligare historia som inte går till historeböckerna som en smaksensation. Men det var en typisk Het Anker öl. Det är riktigt välbryggt och det finns inga direkta felsmaker, ganska mild och ändå lite gåtfull.
Vi fortsatte på spåret med en belgisk saison, men från USA denna gång och även denna bryggd av Ommegang år 2009. Vi pratar om en Ommegang Hennepin. Ommegang är för er som inte vet för övrigt ägt av Mortgaat. Samma familj som äger Duvel.
Hennepin var dessutom den första saisonen som är bryggd i USA. Ölet är väldigt gott och friskt och det kommer en hel del smak av apelsin.
VI bytte sen helt och hållet med en pale ale jag fått av min kollega från Spanien. Edgards pale ale av ales agullons. Inte heller något man kommer att komma ihåg direkt. Men det kommer man av nästa öl. En helt vanlig Cantillon Blåbär.
Ett av världens mest hypade öl. Amerikanerna knackar på dörren för att få tag på den. Dom är som galna, precis som vanligt, för att få tag på dessa ölen. Man känner inte så oerhört mycket smak av blåbären. Det är en god öl, men den är nog tyvärr i kattegorin Överhypad! Kul att Patrik hade detta öl med sig, jag hade precis satt en på kylning. Men som ni kanske förstår så är den nu i Californien och en kille som heter Tom.
Förutom det hade han även med en Dark Hops från Beer Here. Han sa att den nog var gammal men den kanske är god ändå. Sanna mina ord, den var riktigt bra. Humlen var mer eller mindre borta, men bakom detta öl var det en riktigt trevlig maltkropp med mycket toner av choklad och en liten liten hint av salmiak.
Sista ölet jag orkar skriva om i detta as långa inlägg blir Thorstens första bidrag och det jag nästan blev med spänd på. Cigar City Improv (eller Improvisacion som den egentligen heter). Ett öl som förklaras som en oatmeal rye inda brown ale.
Rakt översatt är det en havregryns råg brown ale med mycket humle. Ja inte uppfattade man den så iallafall. Klart att smaklökarna hade börjat dö ut lite, men det var nog just det som var problemet. De var bara uppvärmda. Tyvärr så blir ölet lite för mycket smaker till höger och vänster att det inte blir någon direkt smakupplevelse av den. En kul öl, men tyvärr når den inte riktigt upp till det jag hade hoppats på.
Resterande uppdatering får vänta lite på sig! Imorgon eller på fredag kommer det. Då blir det Fou Foune och gammla öl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar