Men jag är ingen grottman utan jag dricker ut glas. Ahh, lägger in en bild på flaskhalsen längst ner i detta inlägg.
Aja hur som helst. Detta ölet är ett av dem som Per hade med sig från Portland, Oregon. Mer om det kan ni läsa här då jag skrev om en väldigt ovanligt öl från Portland.
Jag har tidigare stött på Widmer brothers, men i Kanada av alla ställen. Då uppskattade jag deras öl väldigt mycket. Men efter att ha pratat lite med mina ölvänner så har Widmer Bros tydligen blivit uppköpta och de har exponerats nått otroligt och det kan ha tummat lite på kvaliteten. Jag hoppas att det jag har fått hem är kanon. Widmer Brothers Nelson Imperial IPA bilr först ut av Widmer ölen Per skickat.
Uppslaget i glaset är det en gulorange halvgrumlig vätska. Supersmå flyktande bubblor mot ett litet vitt skum. Inga skumgardiner att tala om, vilket inte är ett gott tecken för mig.
Doften är väldigt mild. Med tanke på att det är en IIPA är det väldigt lite. Men det känns som att alkoholen bryter igenom lite. Annars är det en mild doft av tropiken.
Smaken är av mango. Riktigt mycket mango. Välidgt trevligt men det är det där med spritigheten. Den skär igenom lite. Ölet är i övrigt väldigt fylligt men det känns inte som en dubbel IPA, det är lite för lite smak.
Nu när ölet har fått lite mer värme lägger sig spritigheten lite och en trevligare beska börjar komma fram. Fortfarande lite för mild, men klart mysig.
Gott, men lite mer att önska. Första Widmer Brothers jag inte är jätte glad för.
Misstro inte. Det är gott, MEN det är inte en DIPA som Tony Örving hade sagt! Haha jag har galningen aning om vem det är. Han heter nog inte Örving heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar