Temaveckor på Geen Lion inn

För någon dag sen läste jag om temaveckorna på Green Lion inn. Jag brukar inte höja så värst på ögonbrynen för temaveckor. Men när jag sen såg vad det var man kopplade på faten så bestämde jag mig direkt för att jag skulle ta mig dit.


Veckans tema är Porter och stout och påkoplat blev De Molens Hel & verdoemenis, Nögne Ö Imperial stout, Old Rasputin av North Coast och Flying dogs Gonzo.

Detta var bara fyra av ölen man kopplade på, men 78 kr för 40 cl Hel & verdoemenis är nästan löjligt. Det måste ha varit fel, för resten kostade 88.
Jag som skulle på Ölråd på kvällen hemma hos Henning bestämde mig för att köpa två och ta något smakprov av dom andra. När sen Kristopher ringde och sa att han var på väg in för att hämta lite samköp så blev kvällen lite bättre!

Kristopher och jag snackade lite skit i vanlig ordning innan han klämmer ur sig. Vad är det för Mikkeller med ett hus på flaskan?
Ingen av oss viste var det var och ett tu tre så stod den på bordet. Den var ju förjävla bra!

Tillbaka till temeveckorna nu med tanke på hur bra det var med Porter och stout så ser jag fram emot vad man kopplar på vecka 9 när det är IPA som tema. Det är samma vecka som jag flyttar in i huset, men en after work känns redan inbokad!

Vecka 11 kommer man att ha Irland som tema och vecka 16 med bara brittiska öl.

Det lille bryggeri - (Humlemord) The American Way

Mitt andra av fem öl från Det lille bryggeris serie Humlemord.
Förra var Tears from Heaven och idag är dags för The American Way.
Sjukliga 107 IBU låter lockande och att den ligger på 7,4 % ABV känns genast milt.

Varma humledofter tränger fram. Väldigt mycket doft av kanderade mandlar. Delvis russin och lite vanilj. Ovanlig doft för en IPA.

En mycket god öl med härliga blod grape smaker. Stora citrustoner blandas med de varma humlesmkerna. Hade passat som ett vinter Barleywine om man hottat upp det lite.
Även här kommer den brända sockersmaken fram. Lite cornflakes tycker jag mig smaka. Hög sötma som passar ihop dem humligheten och den komprimerade beskan.

Beskan är massiv med förvånansvärt balanserad. Grymt bra öl!

Det tråkiga med detta är att jag måste åka över till Köpenhamn för att hitta dom tre andra!

Hoppy Birthday Balder = Mikkeller - 19‏

Lutar mig tillbaka och kopplar av även om det närmar sig 30 med stormsteg. Bara ett år kvar, huja. Idag ska jag bara koncentrera mig på min födelsedag och min födelsedagsöl.

Så jag fortsätter idag min serie om mina danska favoritbryggerier. Idag är det dock inget bryggeri utan en flygande bryggare. Mikkel fullkomligen skiter ut öl likt ränneskita. Förutom att det han producerar är högkvalitativ microbrygd öl.

En av Mikkellers bästa projekt är single hop projektet där han gjort 19 stycken single hop IPA. Dvs 19 stycken IPA med en humletyp i. Så hoppy birthday Balder!

Ölet jag provar idag är samtliga 19 single hop i ett öl. Väldigt spännande. Nästan lika spännande som den trevligt färgglada etiketten som får en att tänka på pridefestival eller nått. Nej nu är det dags för Mikkeller - 19

En härlig skumkrona växer ur en klar bärnstensfärgad dryck.
Doften är fenomenal. Fräscha toner, väldigt frisk och det är hur fruktigt som helst.
Det är en beska som drar med sig citrusfruktigheten som drar vidare till aprikoser och Persimon.
Viss doft att bränt socker.

Smaken ser jag verkligen fram emot, även om jag är rädd att det är för mycket. Pow! Det smäller till i munnen av all humlebeska. Det spänner till i kinderna.

Grym beska som är nästintill omöjlig att balansera upp. Problemet med så många olika humletyper är att dom försöker ta ut varandra.

Men i eftersmaken börjar ölet komma till sin rätt. Då börjar det bli en frisk och fruktig smak som man förväntar sig av en IPA.
Beskan mattas av och blir behaglig och trevlig.
Beskan hänger kvar väldigt länge och nu kan man luta sig tillbaka och mysa i tv soffan.

För många kockar? Döm själva.

Det vankas ölfestival i Vellinge

Många av er har hört det, många av er undrar över det. Men det blir ölfestival i lilla Vellinge som några dagar senare även kommer att bli min nya hemort. Datumet som du nu tar och skriver ner i din kalender är 25e februari. Då ska du ta dig till Vellinge Gästgivaregård, Malmövägen 2 i Vellinge. Portarna väntas öppnas 12.00.

Detta meddelas via TWC Dryckesutbildnings Facebook sida
Anmälan sker per mail till: info@vellingegastis.com
Först till kvarn får dricka öl.....

Öppettider: 12-22

150 kronor inkl provningsglas. Dryckeskuponger köpes separat och det finns även en härlig buffé för en rimlig peng!

Självklart kommer jag att vara där, men mer om det senare!

TWC Dryckesutbildning har som sagt mer info via sin facebook sida som man hittar här: Vellinge Beer

Utställare förutom TWC själv, är Stockeboda gård och stekheta Brekeriet.

TWC, stoltserar med några riktigt bra importöl som man säkerligen kommer att ha många av. Ett av mina favoritbryggerier Det Lille bryggeri som jag skrev om för bara några dagar sen (och det kommer mera) men även coola Xbeeriment och tyska Brewbaker.

Stockeboda är ett eget litet gårdsbryggeri som ligger Ölrådet varmt om hjärtat, framförallt Almryd som passade på att gifta sig där i sommras.

Även Malmöbaserade Brekeriet kommer att dyka upp som sagt. Bröderna Ek som framförallt har bra franska saison öl. Men är väldigt intressanta nu när man har börjat sprida nyhterna om att man ska starta upp sitt eget bryggeri.
Ett bryggeri som ligger bakom en dörr i den smakfulla färgen grön, men inte vilken grön som helst utan Malmö grön.
Ja för er som inte vet, stan må vara Himmelsblå, men Malmö har en egen färg i färgscalan. Det är därför alla våra bänkar, lyckstolpar osv är gröna.
Förutom det har man även ciderarsenal utöver det vanliga.

För mig är det klart roligast att jag kommer att ha min egen lilla hörna på festivalen. den så kallade "Balders hörna"
"BALDERS ÖLHÖRNA på Vellinge Beer Festival!
I ett hörn eller nånstans på festivalen hittar man Balder från Ölrådet där han snackar öl, testar öl och livebloggar direkt på www.olradet.se! Han väljer även ut sina egna favoritöl från festivalen som kan provas tillsammans med honom i provningsrummet"

Detta till den milda bilden som man ser här nedan.

Mer info kommer om det dyker upp fler utställare osv. Jag ska försöka att få tag på vilka öl(samt Brekeriet cider) det är man ska ställa ut med dessutom, så jag återkommer i frågan.

Väl mött i Vellinge den 25e Februari! Kom gärna förbi och snacka lite. Även om man är super kunnig eller nybörjare så snackar jag alltid. Är ni nybörjare så kan jag hjälpa er in i nörderiet!

Amager - Gluttony

För några dagar sen skrev jag om trean på mitt topp 3 av danska bryggerier, Det lille bryggeri, men idag är det dags för mitt näst  i Danmark Amager Bryghus. Ligger även på topp 10 i världen detta danska bryggeri vi sällan talar om som bästa i världen.

En IPA från Amagers "sinners series". Men jag tycker nog allt att M2 från MankerBeer passar bättre på etiketten än den feta räliga gubben som liknar Jabba the hut. Se längst ner....

Direkt ölet nuddar glaset kommer det en inbjudande doft. Få öl doftar så fantastiskt som detta och jag hade kunnat skriva hela natten om hur vacker en doft kan spridas i ett kök där det vankas middag. Men inte av mat os, utan av humle.
Härliga frukttoner av Persimon, Sharonfrukt och lite citron.
En härlig söt maltdoft tillkommer och sen är det åter en åtråvärd humlebeska som når rummmet. Jag har ännu inte skuckit ner näsan i glaset för att lukta på det än!
En snabb swirl och sen är det som en raket som skjuts upp i näsan. Sannslös doft som jag bara säger en sak om! Prova själva!

Smaken lever tyvärr inte upp till den underbara doften. Men det är ju nästintill omöjligt.
Men nu ska ni veta mina kära. Detta är förbannat gott. En ren maltsötma avlöses av underbara humletoner. Japp det är Centeniall i! Alla dessa citrussmaker som krigar om vilken som ska smaka mest samtidigt som det inte blir det minsta surt.
Hög hög beska på detta och det faller verkligen i ölets smak. Amager - Gluttony får mig verkigen att vilja ha mer öl i magen!

Ett av ölen vi snackade mest om efter SBWF, förutom Bikini Blond så klart!
Största synden med detta ölet är att det är slut. Men det finns mer i kylen.

"We're not proud to be sinners, but at least we're open about it...."

Samuel Adams - Imperial White

Vänner, vi har gjort ett bra samköp! (Dom som köpt den förstår)

Ölet som ankom till systembolaget var ett öl som inte alls är ljust som ett vete öl. Detta till trots att det är ett vete öl. En dubbel witt från USA och Samuel Adams. Detta är ett öl som följt oss i Ölrådet en längre tid. Almryd köpte denna på Delirium Café på den tiden det hette så.

Ett ölråd senare, läs om det här: Ölråd 20101204

Doften är av mörk sirap tillsammans med koriander. Viss doft av lin och även en del malt. En doft at mellass tränger sig ut ur sirapsdoften.

Smaken är nästan precis som doften. En kul sak med ölet är att om man tar en stor del öl i munnen och låter det ligga så bubblar det lite i munnen precis som något gammalt 90tals godis.

Ölet smakar till stor del korriander men det är ett trevligt bett i eftersmaken. Sirapen gör sig absolut påmind och ger en annan dimension till ölet. Men det är även en kul smak av lite cocos vilket stärker känslan av att sitta under en palm i Västindien.
Mer eller mindre ingen beska vilket ibland är välkommet i dessa humletider. Men jag varnar för en stor sötma man inte är van vid från andra veteöl.

Vete öl ha, det vette fan?
Så nu går Ölrådet hem även i Göteborg...

Det lille bryggeri - Tears from Heaven (Humlemord 5)

Ingår i serien Humlemord och detta är nummer 5. "En ölserie där vi använder så mycket humle att vi kallar den Humlemord" står det på flaskan. Med andra ord ett öl helt i min smak. Jag gillar extrema öl. Detta är trotts allt det mildaste av dem, IBU mässigt. Humlemord 3 är på bara 3,7% ABV.

Tears from Heaven är en IPA på 7,4% men "bara" 54,4 IBU från Det Lille Bryggeri.

Riktigt härligt doft, man känner en stor doft av jordgubbar! Jordgubbar och vanilj. Tung malt doft som sen blir en grym humledoft och jag antar favorithumlen Centennial.

Läcker krämig men mjuk krona från ett aprikosfärgat öl.

När man smakar ölet känner man inte alls några jordgubbar. Jag serverar direkt från kylen och det är nog på tok för kallt.

En ganska tunn kreation, men grymt besk. Det börjar i en mjuk sötma från malten som sedan stegrar i en fruktig beska. Nu när ölet börjar bli lite varmare kommer det in smultrontoner. 
Ölet är till viss del torrt, lite gräsig. Inte halm men grönt gräs. Det kanske är ett grässtrå med smultron på?
Hur som helst, Det lille bryggeri från Roskilde har gjort ytterliggare ett bra öl och tar sig ett stadigt grepp om tredjeplatsen på min lista över Danmarks bästa bryggerier.

Jag provat denna massiva IPA tillsammans med lite grönmögelost och det gifter sig ganska väl. Sötman mot sältan. Frågan är om det inte är osten som framhäver smultronsmaken?

Närke öl på flaska, få förunnat

Detta från mitt inlägg igår. Som man för övrigt kan läsa här: Manker Besök

"Jag plockade hur som helst upp Henning som ville att vi skulle ta en liten extra vända för att vi skulle hämta upp lite öl. Inga problem, vi plockar upp lite öl från någon av hans kollegor. Inget konstigt med det. Men flaskorna saknade etikett så jag anade ugglor..."

Henning hade som sagt med sig två flaskor, som saknade etikett. Det verkade het mystiskt när vi svängde upp till hans kollega som kom från mina gamla hemtrakter Örebro. Nej jag är ju urskåning så jag kan meddela att jag bara gästspelade lite i Örebro under några år.

Henning slog upp ölen och sa, ja då får ni gissa vad detta är. Vi frågade om det var hembrygt, för då är det ju helt omöjligt att gissa. på det svarade han att han inte kunde berätta.
Med tanke på ölets kvalitet så var det skönt att höra att det inte var hembryggt, men att det fortfarande var jävligt ovanligt.

När jag börjde berätta att vi var hos en Örebroare och hämtade ölet började det gå upp ett litet ljus för oss. För i detta var det en torr men ack så välhumlad öl. Välhumlad som i att den var klockrent besk.
På kapsylen stod det SN, då var det ganska klart för oss att ölet var Närke kulturbryggeri - Slättöl.


Andra ölet var en The New internationAle, ett öl jag tidigare provat under namnet The InternationAle. Är det samma, eller är det två öl? Enligt RB är det samma.
En väldigt trevlig IPA som gav många sköna citrus toner ur en stadig maltbas.

Återigen visar Närke upp ett imponerande vis av hur man får ett öl välbalanserat. H-G är världsmästare på det!

Nu undrar ni kanske varför titeln säger att det är få förunnat? Jo ser ni, många av dessa ölen kommer inte på flaska. Framförallt har väl inte The New internationAle gjort det, då Slättölen ändå har setts till på vissa ställen. Detta var special tappade flaskor som vi tackar Hennings kollega något otroligt mycket för!

Manker besök

I fredags landade Magnus och Magnus från Manker Beer i Sveriges farligaste stad, mordets huvudstad i Sverige.

Så klart så var planet försenat så jag och Henning fick ha lite roligt på Sturup...ehhh...failure! Sturup är verkligen sjukt tråkigt.
Jag plockade hur som helst upp Henning som ville att vi skulle ta en liten extra vända för att vi skulle hämta upp lite öl. Inga problem, vi plockar upp lite öl från någon av hans kollegor. Inget konstigt med det. Men flaskorna saknade etikett så jag anade ugglor...

Ett varmt välkomnande mötte pågarna av detta block mongo.

In i bilen raka vägen hem, där Vilse hade gjort potatismos och Röstlund som plockade med sig familjen hade stekt chistoras och Taylor & Jones beef anf guinness korv. Även Ekström valde att tuna in, inför sin resa till Frankrike. Så det var 4 av 6 Ölrådsmedlemmar som dök upp.

Middag och några öl, som sig bör gick förbi och det blev några riktigt fina IPOr. Brewdog Hello my name is Ingrid, Avery IPA, First Frontier Final Frontier DIPA innan Manker killarna drog fram öl från världens bästa bryggeri Avery.

Innan det lyckades jag bjuda Manker på hans 2000 tick av öl. Ett öl som nog uppskattades

Min Avery IPA som är en välbalanserad och bra IPA som ni vet. Men nu är mitt husöl slut, så jag måste nog beställa en ny låda lagom till flytten!

Men sen kom som fatlagrade bestarna in.
Avery Rumpkin, en pumpa öl lagrad på romfat. Fina grajor, tjucka tjajor!
Den bästa av dem var i min mening Margerete en imperial stout som lagrats på bourbonfat i 11 månader. Men det är även gjort på körsbär. En sak vi länge längtat efter. Att göra en blandning på 65 choucklad sout och med 35 kriek, tips är att göra det på Timmermans och Youngs double choklat.
Att det skulle slå gnistor om Meterix var föra överraskande, en lambic på chardonay fat. Fy fan så bra!
Nu hade även Kristopher, Gripen och Peter Lind kommit över så det var jävligt många nördiga och ölduktiga personer under ett och samma tak.

Sen fortsatte vi blafa lite fler goa öl, som tex X Portern från De Molen / Midtfyns, The Bruery Orchard white och Sierra nevada Bigfoot innan vi gled ner till Bishops arms Savoy och mötte upp bröderna Ek. Bröderna Ek känner man mest som Brekkeriet och vi hörde oss för lite om deras framtida planer med det egna bryggandet.
Herrarna var aningen hemlighetsfulla men kunde berätta lite kul grejer även om man var trötta och bakis efter en lyckad resa ner till Früh.

Sen blev det natta öl istället för nattamaud. 200 av Det lille bryggeri samt lite Brooklyn chocolate stout.

Bröderna Ek förresten kommer ni nog att höra mycket mer om i framtida inlägg, då de kommer att vara mycket på Ölrådets tapet ett tag.

Mer info om när jag drog med Manker Beer till Köpenhamn kommer...VÄLDIGT cencurerade inlägg att komma. Hur fan man nu lyckas med det?

Brewbaker kom till stan - för att stanna?

Jaha, då var det dags att släppa upp igen. Efter all julölen har det varit en välkommen paus för levern. Ja ni som verkligen tror att det är sant tycker jag lite synd om. Men bloggandet har ialalfall fått ligga nere i några dagar på grund av en hel del saker. Främst ölbrist!

Tyska Brewbaker hade häromveckan nypremiär i Sverige.

TWC Dryckesutbildning lockade folk till Bishops Arms på Gustav Adolfs torg i Malmö. Man borde kanske ha motiverat det med att tysken kommer, för det var precis det man gjorde.

Brewbaker ett nytänkande tyskt bryggeri från huvudstaden Berlin. Det började som en bryggeripub, men blev sedan ett mikrobryggeri.

Som jag nämnde så var det nypremiär. Det har tidigare funnits en Stout inne på just Bishops Gustav. Den provade jag faktiskt, tack Röstlund att du påminde mig, och det var en tun stout på runt 5% ABV, men med en härlig kaffedoft.

Med sig till Bishops hade man fått in 7 olika öl. En Pilsner, en IPA, en Amber Ale, en dubbel IPA, en Imperial stout, en Julöl och en vinter bock.

En Pilsner vid namn Bellevue Pilsner, som var riktigt fruktig och fin. Men likt en pilsner så var det inte lika spännande. Jag jämför allt med min favorit pilsner Gilde Ratskeller (inte Bikini blond alltså) och då är den sämre. Men hoppet tändes om lite mer spännande öl.

Vinter bocken med just namnet Winter bock var ingen höjdare för mig. Men jag har aldrig varit ett fan av bocköl, som inte är rökbockar. Men det är inte heller några favoriter. Hur som helst, bocken var faktiskt OK, men det var en smak i den som jag inte riktigt kunde sätta fingret på. något i stil med katrinplommon

IPAn, den var en mindre succé. Här tändes hoppet till rejält. Berlin IPA är en lätt IPA på 5.5 % ABV och passar sig väldigt väl på sommaren kan jag tänka mig. Den började som en väldigt lättdrucken öl, men växte mer och mer och blev bättre och bättre. Synd för när den var som bäst så drack jag upp det sista.

Brewbaker har även bryggt en Red lager som var en trevlig öl, men den försvann lite mellan de andra ölen.

Nu börjar dock ölen att flöda på riktigt, nu kommer vi till ölen som fick kvällen att bli minnesvärd och för att få intrycket om att Brewbaker (läs tysken) trots allt är här för att stanna.

Berliner art Dubbel IPA var väldigt trevlig, en maltig start som gled över till en härlig humlebeska. Väldigt fina fruktiga toner och en smak av smörblommor. Kom igen, ni måste ha ätit några när ni var yngre. Jag var i alla fall tvungen att smaka dem när de trots allt hette smör. Idag ger det mig ju en fördel! Hur som haver, det var en väldigt frisk och mjuk DIPA. ABV på runt 10%?

Näst på tur var julölet som var kvällens behållning. Det höll bordskamraten Thorsten även med om. Berliner Weihnacht var lite som en kriek med julkryddor. Doften var fenomenal. En riktigt härlig julig doft som tar en tillbaka till julbaket. Sa jag att jag var trött på julöl efter alla årets? Det vände här kan jag säga!

Berliner Weihnacht var inte alls som ni tänker, jaja det är som den där Liefmans Glühkriek, inte alls. Brewbakern har en helt annan smak. Den har egentligen allt det där bra som Liefmansen har. Men den saknar allt det dåliga den har. Den smakar inte artificiellt och den smakar inte sötningsmedel. Istället hade man i smaker som anis, kanel och aningen ingefära.

KÖP denna! Hade fått julölsindex på runt 9. Som öl i sig, ja det är väl under 9an, men väl så nära 9an.

Sist ut var deras Imperial stout med namnet Berliner Nacht. En galet maltig imperial stout, här hade man inte snålat på malten inte! Doftade kaffe, choklad och lite stjärnanis. Smaken var det inte heller fel på. Väldigt kraftig munkänsla, nästan så att man kände att man själv filtrerade något men att allt var precis så litet att det gick igenom filtret. Gillar man kaffe så gillar man denna imp. stouten. Jag tycker verkligen om kaffe så det är fint!

Den är väldigt enkelt egentligen, men den är väldigt bra i sin enkelhet. Hade gynnats av en ny dimension men fortfarande väldigt bra.

Själv så avslutade jag kvällen med att äta filléfrossa på Rådhuskällaren…fy fan så gott det var då!